När han vaknade var han lite svullen ovanför örat, och sen fick han feber, frossa och blev liggande hela dagen. Vid middagen hade det svullnat ännu mer, från just ovanför örat ner till hakan och blivit rödare. Så han ville åka och kolla det, och jag kände att jag ville veta vad som drabbat min stackars far. 

Och i onsdags körde jag i godan ro hem från jobbet och tänkte att "nä idag kör jag över täfteå istället för e4. " när

Jag närmade mig sista rondellen så började bilen låta konstigt och skaka men jag kunde som inte stanna där, så jag fortsatte en bit - tänkte att det var punka - och skulle stanna på bästa P-ficka eller raksträcka. Men så kände jag bara att "jag måste stanna. Jag måste se vad det är". Sagt och gjort, jag rullar in till kanten och ska precis stanna då vänster framhjul lossnar och kilar fast i skärmen. 

Hittade 2 bultar i direkt anslutning till bilen och dom andra två är borta. (Körde den vägen hem idag, såg den tredje bulten bara några hundra meter från där jag stannat). 

Skulle ringa Roger men fick bara meddelandet att saldot var för lågt. Vad gör man liksom? Jag gick och satte ut varningstriangeln och fick hjälp av ett par som stannade. Fick låna deras mobil och ringa Roger som skickade svärfar till assistans. 

Och ja. Jag grät endel. Som vanligt. Av chock, trötthet och för att min bil är en Skitbil. Och för att jag är jag. Jag gråter lätt. Och har jag börjat så kan det vara svårt att sluta. 

Men dom var jättetrevliga dom som stannade. Och det visade sig att dom kände svärfars, då dom också är från sävar. Och även fast jag fått hjälp var det några som stannade och funderade om vi ville ha mer hjälp. 

Det lönar sig alltså att vara gravid om man är nödställd ;P 

Men jag litar inte längre på bilar. Jag har kört Ford i två dagar och minsta lilla vibration gör mig nervös, illamående och livrädd. 

Vi vet heller inte varför däcket lossnade. Bara en slump, sabotage eller har något gått sönder? Jag vill helst inte uppleva det igen så att säga. 

Imorgon är jag ledig. Jag ska sova, tvätta kanske, eventuellt klippa gräset och om vi har tur måla källarfönsterna. Kollegan som brukar vara hos grannen rakt över har frågat när vi ska måla färdigt. Det är tydligen inte stylish med halvt vita, halvt gula(grundfärg) källarfönster. Mamma tyckte det var oförskämt. 

Men framförallt i helgen, så ska jag försöka överleva värmen. 

Grannen kom med en massa förolämpningar, och jag åkte bort. Och glömde min 1åring hemma. Årets mamma.

Senare for jag ut på en joggingtur med alla mina kusiner på mammas sida, och vid den här tidpunkten var jag åter höggravid, och mamma blev attackerad av en björn. 

Här kan vi snacka sammanhängande drömmar, som dessutom är heeeeeelt ickeförvirrande. 

Mitt undermedvetna går på högvarv.

Mannen var påväg till en sjö, dvs befann sig i skogen, då han fick syn på en björnhona med unge som festde på ett älgkadaver. 

När han försökte ta sig därifrån anföll honan, bet två gånger och återvände till sitt barn. 

Det som upprör mig är att polisen bestämt att mammabjörn och ungen/ungarna ska avlivas.

För en naturlig instinkt. Hon försvarade sina ungar, sin mat och mannen kom för nära. Men hon släppte ju!!

Låt björnen vara för fan

Skippa juicen. Drack såklart det till frukost. 

Undvik kolsyran. Gissa vad man tog till lunch... 

Mjölkprodukter, typ youghurt kan lindra. But it makes me puke. 

... 

Sen känns det som att jag inte sovit på typ en vecka heller. Men jag har en ledig dag imorgon så då ska jag sova järnet. .