Hur fasen kunde September komma och gå så snabbt!? 
Det är ju helt vansinnigt vad snabbt tiden går. Är det så för att man blir äldre eller är det alla måsten som gör det? Tycker tiden borde ha gått snabbare förr när man fick sova hela dagar, dygnet runt om man kände för det. (När då kan man ju fundera? och ja, jag vet inte riktigt själv). 

Sedan sist? Jag fick bevittna två fina vigas, och blev så rund under fötterna på kvällen att jag tippade omkull. Jag hade en fantastisk kväll, och jag hoppas att brudparet hade minst lika kul. Under kvällen fick vi otippat reda på att hälften av personerna i lokalen var besläktade. Lång story kort, de som var besläktade med någon ur brudparet skulle resa sig när de hörde sitt namn. Roger ropades upp. Och jag, ropades upp. Turligt nog så var det på långt håll. Roger var farmorpyttemening. Det mina vänner, är avlägset. Jag å andra sidan var åttamening med brudgummen och niomening med bruden. Eller tvärtom, vilket innebär - inser jag nu - niomeningar. Ellerrrr... Kul. Det glömde jag berätta för pappa dock. Kommer jag på nu. 

Svante har varit på treårskontroll, inga anmärkningar. Bilen har besiktats utan anmärkningar. Svante fick dock en bok för sitt, bilen får bara rulla vidare. Fortsätta plågas. 
Förra veckan blev jag utnämnd till veckans guldkorn (en av två) på jobbet. Det är jag lite stolt över hah! 
I torsdags klippte jag gräset, förhoppningsvis för sista gången i år. Och trots att den är självgående så har jag haft makalöst ont i kroppen efter det, i armarna i synnerhet. Jag vet inte alls vad jag har gjort. 

Till helgen är det högtflygande planer. 
I November så kör jag och mamma en ny mor-dotter-helg, denna gång i Luleå. Vi ska se Creedence tribute och när vi hade bokat insåg jag att det infaller samma helg som Millencolin kommer till Umeå. Faktum är att Millencolin kommer att spela i Luleå, i samma byggnad, samma tid som Creedence tribute. Så kan det vara, jag får ju iallafall underhålling och bo på hotell, vad mer kan man begära? 

Idag efter jobbet så åkte jag till Jula för att köpa en ny strömadapter till min gamla laptop. Den jag brukar köpa hade utgått ur sortimentet, och det fanns en annan som jag tyckte var för dyr. (299kr). Tänkte att, screw this I'm going to NetOnNet, och det slutade med att jag köpte en adapter där för 50kr mer. Förmodligen samma märke, dessutom. Men, nu har jag ström till laptopen och I'm so excited! Den har varit stendöd i ca 2år, och jag levde ju via datorn från 17(18?) års ålder tills ... för två år sen. 8års liv finns på den där godingen. Ett kök jag har designat själv bör finnas där, som jag knåpade med när jag var mammaledig med en liten Svante. Det ska bli spännande. 

Främsta anledningen till att jag vill få igång den är dock för att se om jag har några fina poetiska texter sparade. Jag borde ha det. Just nu är jag bara orolig över inloggningen i datorn. Vad faan var det för lösen?