123

Det blev en lugn jul hemma hos mor. Jag åkte upp med barnen på lördagen, tog med mig gran och hela bohaget kändes det som. På lördagkvällen så satte vi upp granen, pyntade den och sådär. Svante ville inte hjälpa till, han ville bara se på. Jag undrar om det inte var så att vi gjorde desserten på lördagen också, eller om vi snörde ihop den på söndagmorgon... 

Söndagen var mest stök, förberedelser och håll igång. Roger dök upp efter lunch och kvällen bjöd på uppesittarkväll. Totalt hade vi 16 lotter på 3 spelande personer, och vann ungefär lite och ingenting. Jag fick 2 Sverigelotter och en nyårslott på mina 4 lotter. På Sverigelotterna vann jag 25kr (ny lott) och det återstår att se om nyårslotten kan bjuda på någon saftigare än så. Tror inte att man kommer sitta och se bingon direkt, men man får väl rätta den imorgon. Jag har dock inte så höga förhoppningar. 

Julafton anlände, tomten likaså. Svante överöstes med paket och man lovar sig själv varje år att "nästa år, blir det inte lika många". Han fick 16 paket. Han är 4 år. Som tomten sa "var ska det här sluta?". Eftersom min käre bror inte kom upp från Stockholm detta år så uteblev julklappsspelet, både hos mor och far vilket faktiskt kändes ganska skönt. Det är nog med sjå att hitta nya platser för alla saker barnen fick. Nu fick ju Svante inte så mycket leksaker, utan mer spel och pyssel, men även det ska ha en plats.

Juldagen åkte herrn tillbaka hem för den sedvanliga hemvändaren medan jag blev kvar hos mamma ända tills i torsdags, då jag var tvungen att åka hem pga BVC på fredagmorgon. Annars har vi försökt vara ute i pulkabacken någon timme varje dag nu när det har varit så fint väder. Ja även idag, trost snålblåst och snöfall. Det blev inte jättemånga åk innan vi gav upp och gick hem igen. Det blåste helt enkelt för mycket, i övrigt var det perfekt. Ja, man hade väl kunnat skippa snöfallet också. Men gradantalet, jodu. 

Igår när vi var ute så var det helt tjockt av ungar och föräldrar i backen, och Svante har ju lite svårt för direktiv och gick trots att vi sa åt honom åtskilliga gånger upp mitt i backen. Tillslut fattade han dock, tror jag. Extra kul att en av Svantes dagiskamrater kom dit också och körde några åk.

I förrgår (Lördag?) var vi in till Maxi för att lösa in bingolotterna från uppesittarkvällen, och när vi passerade kvantum påvägen så var det enstaka bilar så vi fick ju höga förhoppningar om att det inte skulle vara så brutalt på ICA då, att folk kanske var kloka och var ute i solen innan man åkte på affären. Nejnej. Nejnejnej. Inte alls kan jag säga. TJOCKT med folk. Turligt så skulle vi ju inte ha så mycket - även om notan tillslut landade på närmare 1400kr. Man tycker väl att jag kanske borde veta det här, att det är omöjligt när julen är över och vankas nyår. 


Edit 7 timmar senare Var tvungen att springa iväg och ta ledsen bebis, därav väldigt abrupt end of story där. 

Kvällsryck

Idag har jag inte gjort någonting. Fram tills klockan typ blev halv fyra, då jag bestämde mig för att allt skulle göras. Inte på en gång, men... 
Middagen (ingen lyxmiddag direkt) stod på bordet klockan 16. Före det hade jag gjort mig i ordning (krävs inte mycket direkt, hela+rena kläder och tvätta bort dreglet). Hann äta min mat innan Roger kom hem, väckte upp lillan och bytte hennes blöja och sånt där. När Roger kom hem bad jag honom klä på henne ytterkläderna, medan jag stuvade in chassit till vagnen i bilen. Jag hade ett mission, och Roger hade ändå tänkt ta med Svante ut i pulkbacken efter middagen. 

Så jag drog in till Maxi, dels för att hämta ut min julklapp men även för att handla lite kompletterande saker till julbordet. Mest fisk. Bara fisk, när jag tänker efter. Och godsaker. Jag bestämde att det var smidigare och mindre stressigt för mig att åka in såhär med ETT barn än att åka imorgonbitti och ha med mig båda. Svante har blivit så sjukt jobbig att ha med sig på affär. Eller överhuvudtaget. Så busig unge att jag fattar inte vart allt bus kommer ifrån. 

Iallafall. Handlade lite lätt på Maxi, åkte hem. Matade lillan, eftersom jag tog henne direkt från sängen till bilen och vidare på upptäcksfärd på Maxi så hann hon inte direkt äta där innan vi for. Sedan hon somnade för kvällen, typ 20:00 nångång, har jag rejvat på med diverse saker. Kanske inte 100% full fräs framåt, men smådolat lite. Ja, 40 minuter gick väl åt till att prata med mamma i telefonen också - utan att göra något annat. Det är så man tar tillvara på tiden. Det blev mest så för att jag inte hade några fickor på kläderna, så lite jobbigt och svårt att göra något ändå när man måste hålla telefonen helatiden. 

Men jag har tömt och fyllt diskmaskinen. Torkat av ytorna i köket. Jag har stökat undan i hallen, för där har det sett ut som kaos. Samtidigt har jag kört tvättmaskin efter tvättmaskin eftersom korgarna var full och snart är det jul. Bra att vara klädd i något som ser lite bättre ut än luffare. Just nu kör jag torktumlaren som jag ska tömma imorgonbitti, samtidigt som jag kör tvättmaskinen med grejer som ska in i torktumlaren imorgonbitti. Jag har plockat bort massa grejer som har legat på och kring köksbordet. Jag har stoppat undan massa tomma kartonger. Jag har i princip gjort allt som jag haft på min attgöralista dom senaste två veckorna. Förutom skriva ut journaler. Nope, det har jag inte gjort. 

Möjligt att jag tar tag i det i mellandagarna, när både jag och Roger är lediga. Kanske. Vi får se helt enkelt. Jag har iallfall skickat in om Svantes ögonbryn, och fick till svar att vi ska skicka kompletterande uppgifter. T ex uppgifter / en bild på hur stort ärret är exakt. 
Det blir ju lätt. Det är illa nog att bara få honom att sitta still till en bild. Att få honom att sitta still samtidigt som man mäter hans ärr och ta kort på det.... Ja det kommer vi nog behöva vara minst, MINST, två vuxna till. Sen ville dom ha kontouppgifter till ett konto som står i Svantes namn och "av säkerhets- och sekretesskäl är det nog bäst om ni ringer in det ... ". Yadayada. Det går framåt iallafall. 

Menmen, nu tänkte jag vika in årorna för kvällen. Klockan är snart midnatt och mina avsikter var att försöka komma mig upp ungefär samtidigt som min käre sambo för att fortsätta mitt stökande, så man kanske inte behöver stöka så mycket i mellandagarna tänker jag. Samtidigt tänker jag att jag borde fortsätta mitt stökande tills ilet dör av, för imorgon vet man ju inte alls vilket humör jag är på. Imorgon kanske jag inte alls känner för att städa eller plocka bort grejer. 
Det känns ändå bra att ha fått bort det värsta kaoset. Nu är det egentligen mest dammsuga, dammtorka och sånt skit kvar. Och det är ju inte så himla sjyrre att rocka igång dammsugaren den här tiden. 

Tiden går fort när man knappt ens hinner äta

Jag förstår inte riktigt var veckorna och dagarna tar vägen. Att halva denna veckan snart redan passerat är ju helt sjukt och att det här året är över om ca 12 dagar... it blows my mind. Vad hände liksom, för jag har ingen aning.


I måndagskväll gick jag "korta" postrundan, jag har satt som mål att försöka komma ut på promenad 4 gånger på en vecka. Det är liksom inte orimligt. Dom senaste 8 veckorna har jag klarat det en gång, så med vår vardag som den varit i höst verkar det ju inte ha varit rimligt. Det behöver ju liksom inte vara långa promenader heller, och två promenader på en dag räknas också. Eller alltså, det räknas som två gånger. Som sig bör. I början (mitten?) av hösten så funkade det ju bra, jag lämnade Svante på förskolan också gick jag en sväng runt byn. Dom senaste veckorna har ju Svante dock inte varit på förskolan, på grund av att vi skulle på sjukhuset förra veckan. Mest bara av säkerhetsskäl för välmåeendet. Eftersom vi skulle bli inskrivna på Barn3, där barn med lite halvrisigt immunförsvar vistas, så höll jag honom hemma i förhoppning om att han skulle hålla sig frisk. Och det gjorde han. Vi avverkade en förkylning för ca 2 veckor sedan, men inget värre än så. 

Att gå ut och gå MED Svante ger inte så mycket ur motionssynpunkt. Det är klart att pulsen går upp emellanåt ändå, men man skulle lika gärna kunna lägga sig på marken och åla fram som en mask. Ungefär i den hastigheten går det. Gick ju och hämtade några böcker för någon vecka sedan (det skrev jag ju om) (har fortfarande inte kollat vad det är för slags böcker det är) och det tog ju .. var det strax under en timme(?) att gå 3 kilometer. Och den gången var han ändå hyffsat snabb. 

Iallafall, stickspår. I måndagskväll gick jag "korta" postrundan, delade ut julkorten som bara skulle ut inom byn på den här sidan av ån. Pratade samtidigt med mamma i telefon och var väl ute i ca 30 minuter med en avslutande handling på ICA då det behövdes mer havregryn och sylt och aftershave, tydligen. Fick sms om att jag skulle skynda mig hem, att Elise hade skrikit konstant sen jag for och att min käre höll på bryta ihop. 30 minuter. Jaja. 

I går, tisdag, lämnade jag Svante på förskolan och tog "långa" postrundan. Den blev lång, trots att det bara var 2 kort kvar att lämna och jag tog närmast möjliga väg på båda. Men att ta sig fram i oplogan blötsnö med barnvagn är inte det enklaste vill jag påstå, även om framhjulen är låsbara. 6 km avverkade jag, för två kort. Ett i brevlådan hos Rogers ena farbror, och ett i - vad jag hoppas var - brevlådan hos Rogers andra farbror. 6km, blötsnö / snömodd. 90 minuter... Tungt som faan. 
Sen blev det bara att hämta hem Svante och alla kläder eftersom jullovet påbörjats idag och han är välkommen tillbaka på dagisjobbet när jullovet är över, den 9:e januari om jag inte minns galet. Blev ju en lite tokig höst för Svante på förskolan den här hösten. Han har ju varit borta ganska mycket pga Elise. Just nu tror jag dock inte han har något emot det, eftersom han bästevänkompis är i Thailand, tills i slutet av februari? Tre månader skulle dom vara borta. Tur Svante har förmågan att leka med dom andra barnen också. Inklusive tjejerna. Det är bara en han har lite svårt med, för hon är elak. Och det pratar han väldigt mycket om. 

Och då blir man lite fundersam om det är samma gång han pratar om, om och om igen eller om hon verkligen är så elak som han säger. Det kan ju vara lite svårt att avgöra sanningshalten alla gånger. 

Och påtal om post, så har vi denna vecka inte fått någon post. Jag har fått det som delas ut på söndagkvällar, men jag har inte fått någon måndagsreklam, jag har inte fått några brev. INGA JULKORT! (Skämt åsido)(Eller?) Nä, men alltså. Reklamen! Var är reklamen!? Det är inte rimligt att jag ska få coopreklamen men ingen reklam för nåt annat. Inget maxiblad, inget sävarblad. Inte ens täfteåbladet, trots att jag inte riktigt vet varför jag får täfteå också för jag har aldrig i mitt liv handlat där.

Och lönevecka, veckan innan jul. Jag borde drunkna i reklamblad. Jag är lite sugen på att skriva i Sävargruppen på facebook om det bara är vi som inte fått posten, men samtidigt vill jag inte vara den personen. Och jo, jag vet att jag kan läsa reklambladen (iallafall ICA´s) på the WWW, men det handlar om principer. Jag har ingenstans avsagt mig reklamen, då ska jag banne mig ha reklamen! Nä, men man börjar ju fundera på om ifall reklamen fattas, fattas det då också annan post? Ska bli spännande att se om det kommer någon post idag, kommer det inget idag så kanske jag ska överväga att vara den personen som skriver i facebookgruppen. Eller så kanske jag vänder mig direkt till postnord.

Helgen som var

Kan för övrigt inte riktigt greppa det här med att det bara är 7 dagar kvar till julafton. Tycker det känns som att man får mindre och mindre julfeeling för varje år som går. Jag undrar när den kommer, den här julkänslan. Det kanske sitter i det här att jag inte har pyntat något. Men jag var ju hemma hos mamma också - som HAR pyntat, och inte heller där kändes det som att "nu är det snart jul". Julkänslan kanske uteblir helt i år? 



Hursomhaver. Igår berättade jag ju om vår torsdag. Jag utelämnade biten att Svantes dagisjobb ringde och funderade hur det var med oss och lite sånt där med tanke på att det var länge sen Svante var där. Jag kom att tänka på det idag, när röstmeddelandet från det missade samtalet vi fick då kom idag. Jag fattar verkligen ingenting. I torsdags fick jag bara ett sms att "det här numret har försökt att nå dig" eftersom jag hade telefonen avstängd då vi var på röntgen och uppvaket. Men själva meddelandet dom lämnade trillade in idag, 4 dagar senare. 

Helgen har jag spenderat hemma hos min mor. Mamma tog ju Svante redan i onsdags för att han skulle slippa vara med på sjukhuset, vilket ju var tur eftersom det blev 4 timmar på onsdagen och 10 timmar ungefär på torsdagen. Svante hade ju rivit stället, utan tvekan. Blev lite sent jag anlände till Burträsk, den var väl nästan närmare 21, så inte så mycket kvalitetstid innan sänggående. 
Fredagen klev vi upp tidigt med intentionen att komma oss iväg till Skellefteå så vi var där lagom till alla öppnade, eller till och med tidigare och börja på Maxi. Ja, fast med två små barn så skiter sig tidsplaneringen alltsomoftast och vi var där en timme senare än vi hade tänkt oss. Men vi sved av Maxi först, följt av systembolag, Ö&B, Arken Zoo och Rusta. Sen gav vi upp och åkte hem. Svante började bli busig, lillan började bli hungrig och klockan hade ju faktiskt ändå passerat halv tre. Turligt att vi inte skulle in på någon av klädaffärerna. Är väl förvisso sällan man behöver något där, utan det är mer för kul. 

Vi åkte hem, svängde om hemma hos mamma och hämtade upp lite grejer och åkte ner till mormor för att lämna det vi köpt till henne. Sen spenderade vi ungefär 2 timmar där, samtidigt som vi försökte ringa pizzerian för att få beställa. Efter ca 1 timmes ringande svarade dom. Tydligen är det ofta så, så man kan ju tycka att dom kan investera i att kanske skaffa en telefonsvarare. Att få höra en förinspelad röst säga "just nu är det mycket försök igen senare" känns ändå bättre än att inte få något gehör alls. 
Pizzan hämtades, tillsammans med inte mindre än 4 sallader. Deras pizzasallad är den bästa jag någonsin ätit - men det är ju frågan om jag bara tycker så för att det är så jag tycker att en pizzasallad ska smaka för att det är den jag vuxit upp med eller om den verkligen är godare än alla andra man smakat.

På lördagen åkte jag och hälsade på pappa, spenderade några timmar där innan jag åkte hem till mamma igen för middag för att sedan åka hem till Sävarhuset. Jag hade gärna stannat längre i Burträsk, men vi var bjudna på julbord på söndagen och jag hade fått uppgifter om att det var lunch. Väl på söndagen kröp det ju dock fram att det var middag, och jag har ett svagt minne om att jag skrev om det igår. Vi klev upp, duschade och gjorde oss klar och som tur var ringde Roger sin pappa och frågade om vilken tid det var. Och eftersom vi var klara och Svante busig så blev det så att vi åkte över till kusinerna så Svante fick bort lite bus innan vi skulle åka på julbord för annars hade han utan tvekan rivit herrgården. Det är fasen ett under att vårt eget hus står kvar, så busig är han nuförtiden. 

Maten var fantastisk, och vi hade turen att få sitta på övervåningen och därmed slippa springet. Jag tog dock ingenting av den varma maten för jag kände inte att jag orkade ställa mig i den kön när det väl var dags. Så jag åt i princip lax, rökt vilt och efterrätt. Man ska ha sina prioriteringar rätt. Dom hade en jättegod varmröktlaxröra, och det är förmodligen den som gjorde att jag blev så mätt. Gräddiga röror och potatis brukar stoppa igen snabbare. Men! Jag åt faktiskt bara en potatis. Varför öda plats i magen på sånt som man ändå äter hemma för jämnan. Kallrökt lax, gravad lax... jag tog igen för allt sånt jag inte har fått äta tidigare i år kan man säga. Men som sagt, vansinnigt gott. Jag brukar ju inte gilla julbord jättemycket, men jag vet inte om det är för att jag har sluppit julhetsen på jobbet som det känns som att det faktiskt är ganska najs med julbord. Jag kanske till och med kan tänkas äta lite julskinka på måndag, nu när jag har sluppit packa upp X antal ton. 
 

Torsdag. Hade tänkt ta hela helgen, men texten eskalerade quickly ;>

En helg har snart passerat igen och om en timme är det exakt en vecka kvar till julafton. Vad har vi sysselsatt oss med sedan senast kanske en undrar och det ska jag ta och berätta, var så säker. 

Onsdagens äventyr har jag ju redan redogjort för, vi fick åka hem och sova för återkomst till sjukhuset 8.00. Och jag vaknade 5, petade på lilltjejen för matning och hon åt endel.. innan hon somnade om. Så man kan väl säga att hon inte var proppmatad. Dock fick hon ju sova då så länge som hon bara kunde innan vi gatt åka tillbaka till NUS. Sen fick vi vänta. Hon hade ju redan fått en PVK som det kallas på onsdagen så dom kollade så den fortfarande satt bra och fungerade. Och för den som inte är så insatt (varför skulle man vara det?) så kan jag tala om att PVK är en infart. Nålen dom sätter i armvecket (eller ovansidan hand eller var det passar) för att ge mediciner och dylikt för att slippa sticka en flera gånger.
När dom kejsarsnittade mig så hade jag en i vardera hand, t ex, för möjligheten att ge flera mediciner samtidigt - om det skulle krävas. Oftast är det en säkerhet, ibland behöver man inte ens få några mediciner, men blir det trängt läge - AKUT! - så vill man ju inte att dom ska behöva stå och sjabbla och försöka hitta av kärl i stundens stress. 

Nåväl, så dom kollade att den funkade och satt som den skulle innan vi fick återgå till väntan. Vi var ju där 8, som sagt och hennes MR var inte förrän 10.30. Som tur var så lyckades vi med konststycket att hon sov i princip större delen av tiden, så hon slapp känna att hon egentligen var vrålhungrig. 
Den här gången fick vi följa med till röntgenavdelningen, och vara med när dom sövde ner henne. Förvisso så sövde dom inte ner henne förra gången utan då fick hon bara vällingnarkos och lugnande då hon var så pass liten att hon typ ändå bara låg still förjämnan. Men vi fick följa med nu iallafall, se henne kämpa emot narkosen och hjälpa till att lugna henne. Jag har ju aldrig själv fått narkos, så jag vet inte riktigt hur det känns, men tydligen (och det kan man väl förstå) känns det ju lite konstigt. Tillslut så lugnade hon sig, och gav efter och somnade, och vi fick försöka hitta tillbaka till avdelningen. Eftersom det ändå var lunchtid så passade vi på att gå och äta lunch, eftersom MR och röntgen beräknades ta ungefär en timme eller lite mer. Dom skulle ringa när hon var klar. 

Käkade kebabtallrik i restaurangen i centralhallen och vad kan man säga. Rekommenderas. Det var supergott. Först tänkte vi ta någon av dagens rätt, men sen såg jag kebabtallrik och kände bara att det vore rackarns gott ändå. Och jag ångrar det inte det minsta. Så måste man nån gång äta på NUS i centralhallen. . . Tips. 

Hann nästan precis komma tillbaka till rummet på barn3 när dom ringde och sa att hon var färdig och på uppvaket. Dock så hittade vi ju inte till uppvaket själva, utan fick be om lotshjälp från personalen. Hade för mig att jag noterat någon liten skylt någonstans efter vägen, och det stämde mycket riktigt men ... samtidigt så vill man ju inte hålla på och lalla in på avdelningar utan behörighet. 

När hon kvicknat till och ätit lite så blev vi tillbakaskickade till avdelningen och när vi säkerställt att hon vaknat helt okej, ätit helt okej och kommit igång med kisseriet så fick vi åka hem. Då hade vi spenderat lite mer än en arbetsdag på sjukhuset. Så vi svängde förbi subway och tog oss en macka var innan vi åkte hem till Sävar där jag bara duschade och bytte om och åkte vidare hem till mamma. Men den här texten är redan så lång eftersom jag helt och hållet verkar sakna förmåga att stoppa i tid, eller bryta ner text till små relevanta bitar. Så jag tror jag tar fredag-söndag i ett annat inlägg. 

Några saker jag dock kan förtydliga, då det är folk som frågar om det varje gång vi pratar om det. Undersökningen är en rutinundersökning. Det är för att få nya bilder att jämföra med dom som togs tidigare för att se om det blir mindre vätska/hålrum. Dvs för att veta om shunten är rätt inställd eller om man måste öka/minska känsligheten för tryck. Det är alltså ingenting som är fel, utan rutin. Precis som alla besök hos diverse läkare har varit rutin. Hjärtläkare, ögonläkare, barnläkare, täta BVC kontroller. Det är allt enligt en uppföljningsplan pga hydrocefalus'esen. 
Och nej. Vi har inte ännu fått veta vad MRen visade, men jag antar att vi kanske får svar i veckan. Kirurgen vet ju nu vad han tittar på, vad han tittar efter. Han ska jämföra bilderna och ta ställning till om shunten ska ändras i känslighet. 
Slut på förtydligande. Nu ska jag nog gå och sova, det har varit en lång dag idag också då det var någon som tutat i mig att vi skulle på julbord vid lunch men så visade det sig när vi var uppstigna och nästintill helt färdiga att "nej men för fan - det var middag". Japp, en sovmorgon mindre. 

Vi slapp sova borta iallafall

Idag har det inte hänt så mycket fast ändå har man inte hunnit nåt alls. Först var vi på BVC och tog vikt och längd och huvudomfång som vanligt. Några veckor till och sen glesas besöken ut. Det känns både skönt, och skrämmande. En gång i veckan är ju liksom standard nu, och man slipper oroa sig för "så mycket hinner inte hända på en vecka". Nåväl, vi var där klockan 9. Lite stressigt blev det ju, men inte för att vi var sena nej. Eller vi var inte sena från början utan det var så att dörren på bilen inte gick att öppna innifrån och jag hann ju få lagomt mycket panik. Jag fick, smidig som jag är, klättra över på passagerarsidan och smita ut den vägen för där gick det minsann. 

Sen efter 11 så styrde vi kosan (bilen) mot Robertsfors där jag mötte upp mamma och överlämnade sonen. Vände efter det hem igen, då hela orsaken till Svantes bortasovning var vårt sjukhusbesök. Så hann bara svänga om hemma och plocka upp karln för att åka till Norrlands Universitetssjukhus. Väl där fick vi beskedet att vi skulle sova kvar. Kanske. Eventuellt. Oklart. "Vi kollar upp det". Skönt iallafall att få se bekanta ansikten, det var samma barnläkare som kikade på henne nu som kikade på henne när vi var inlagda på IVA dom första veckorna. Och hennes utlåtande var samma som alla andras som vi mött hittills. Det ser bra ut. Hon utvecklas precis som en normal bebis. Hon kan allt som en "normal" bebis kan för sin ålder. Stabil, fint hull osv osv. 

Så där efter 16 när vi trodde att inga fler läkare skulle komma och vi förlikat oss med tanken av ännu en natt på sjukhuset bestämde vi oss för att jag skulle åka och köpa mat, Subwaymackor dagen till ära. Sagt och gjort. När jag kom tillbaka så hade dom precis gått rond och sagt att vi fick åka hem för att komma tillbaka imorgon. Skönt ändå att få sova i sin egen säng, och att få något gjort såhär på kvällskvisten. Nu är jag redo att skicka mina stackars julkort. Det har ju bara tagit ca 2 timmar att skriva adresser och fixa och dona. Jag vet inte hur det riktigt har kunnat ta så lång tid dock. Det är ju bara 30 kuvert? Förvisso har jag varit tvungen att kolla upp alla adresser på eniro, med undantag för några få. Typ Mammas kan jag av naturliga skäl utantill. Väck mig mitt i natten och jag kan rabbla den, men det är ju för att jag så länge bodde på samma adress ^ ^ Grannarnas kan jag. Dock kollar man ibland också upp stavningen och sådär för man vill ju liksom inte göra bort sig. Och adresserna man är extra osäker på måste man ju även googla och se så rätt sambo också bor på adressen. Och när jag gjorde så blev jag faktiskt osäker på om jag skickade ett julkort rätt förra året.. 

Nä, men nu ska jag gå och lägga mig. 8.00 ska vi vara tillbaka på NUS. Efter 6 får lillan inte äta mer. Så min väckare kommer ringa där kring 5 så man hinner få i henne något slags sista mål innan dess. Zzzz.


Inte rätt prioriteringar

Om jag gör saker i rätt prioriteringsordning? Nope. Inte ett dugg. 

Och nu sitter jag här. När jag skulle kunna t ex gå och fixa skorna där skosnöret har gått av. Jag vet redan att morgondagen kommer att bli tajt med tid men .. om jag förbereder morgondagen så gott jag kan nu kvällen innan? Nope. Inte ett dugg. Jo det gör jag, men jag kanske borde göra det före jag typ skriver ut bilder. Kanske vore bättre prioriterat. 


Roger är och skruvar i garaget så jag är själv hemma med båda vilddjuren. Okej det ena är inte så mycket av ett vilddjur än, men hon ska ha uppmärksamhet ändå. Just nu sitter hon i babysittern och är nöjd och då borde jag ju som sagt passa på att typ. . göra nåt jag inte kan göra när jag måste ha henne i famnen. 

Jag har ju iallafall packat Svantes klädväska, så han slipper näcka. Så nu återstår ju bara att packa till mig och Elise, om utifall vi skulle behöva stanna som sagt. Och sen för dom nätter vi tänkt sova i Burträsk sen efter. 
Julkorten är kirrade också, tillslut efter några om och men. Så dom skulle man ju också ha fått adress och såntdär på då dom ska skickas innan fredag (söndag om det finns en röd låda). 

Också fick vi svar från förskolans försäkringsbolag och precis som vi misstänkte så anser inte dom att ärret är tillräckligt vanprydande eller utseendeförändrande. Så nu kan vi fortsätta och gå vidare till vårt eget försäkringsbolag och se vad dom säger. . 

Men alltså .. vad tråkigt det måste vara att läsa mina inlägg ^.^ Förlåt!

Svårt att få något gjort.

För husfridens skull låter jag min käre son sitta med min mobil. Ett dåligt drag från första början, att låta honom ha min telefon alltså. När den var ny var det ett big nono, men någonstans efter vägen har det ändå blivit så att han har fått ha den enstaka gånger och sen har det eskalerat. I synnerhet när vi har besökt vården och man vill att han ska sitta still. 
Sen tror jag också att det har blivit värre sedan dom infört mer digitalt i förskolan. Han kan fan mer än jag. 

Iallafall, jättesvårt att få något gjort när man behöver telefonen för att logga in på diverse ställen. Typ, banken för att betala en räkning. 1177, om man ska ta sig i kragen och bara skriva ut journalerna. Jag har ju min lilla dagliga att-göra-lista. Många punkter flyttas bara med från dag till dag. 

Än så länge idag har jag stoppat in papperen som hopat sig i pärmar. Så himla skönt att jag strukturerade upp pärmarna innan förlossningen. Nu har också Elise fått en egen pärm, precis som Svante fick en egen då han fötts. Det sitter ju inte jättemånga papper däri, men det fylls på allt eftersom. 

Har rensat bort lite onödiga häften också. Lite lönt att spara på information om hur förlossning går till och hur man kommer igång med amningen. 


Nåväl, jag har andra saker på min lilla lista som jag kan beta av som inte kräver inloggning av bank-id. Till exempel kan jag ju gå och städa köket. Kopiera Elises fotavtryck som väl också så småningom ska bli avbildat på morfars arm. Packa Svantes övernattningsväska då det imorgon kommer bli lite tight om tid. Packa min och Elises övernattningsväska om utifall att det är så att det blivit något slags missförstånd och vi faktiskt ska sova över på sjukhuset imorgon. Ett annat mål för dagen är att försöka få ihop något som ska likna ett julkort idag också. Brukar vara nog så svårt att bara arrangera Svante, så hur det här ska gå med två barn blir ju intressant att se. . Tiden går ju så jävla fort, i slutet av den här veckan ska det skickas och jag vet av tidigare erfarenhet att jag brukar få jävlas en hel del för att få till det bra.

Nä, bäst att ta sig för att göra nåt, snart vaknar tösen och då försvinner väl en timme där också.

Ett steg på vägen

Tillslut fick jag det gjort, igår drog jag iväg ett mail med lite text och lite bilder på Svantes ärr ovanför ögat till det ena försäkringsbolaget (förskolans). Jag har dock inte höga förhoppningar om att få ut något därifrån, då det stod i papperen att dom går efter trafikskadenämndens tabell och dessutom inte betalar ut för ärr som något mindre än vanprydande. Men vi försöker ändå, ärret sitter ju trots allt i ansiktet. 
Det andra försäkringsbolaget (vårt eget) får vi inte söka ersättning hos förrän det andra har nekat ersättning och då vill dom ha utredningsmaterialet eller nåt sånt. Förvirrande, men nu är vi ett steg på väg. 

Var inne och klickade på 1177 i vanlig ordning igår, dels för att kolla vad hälsocentralen hade skrivit om Svantes olycka för ca ett år sedan. Sen kollade jag på anteckningen från Svantes ögonläkarmöte vi var på för några veckor sedan. Det var intressant läsning, bland annat stod det att han är en ung frisk pojke med föräldrar som båda är kraftigt närsynta. Japp. Tack för den då, hah! Sen stod det lite annat som vi fick veta redan då, och att vi ska bli kallade igen om ca 4-5 månader. Och Elise ska ju också dit om 5 månader ungefär, så jag hoppas att dom kan lägga tiderna samma dag. Dom kände ju faktiskt igen oss från den tidigare gången vi varit där, men det har jag ju skrivit om. 

Iallafallm, det var inte det jag skulle skriva om. Jag var inne och klickade på 1177, som sagt, och fick plötsligt en uppenbarelse om hur jag skulle kunna skriva ut journalen på minst knepiga vis. Jag måste bara skriva ut diagnossidan och anteckningssidan var för sig. Men då hade vi slut toner i skrivaren, så då fick jag drälla in till netonnet och köpa, och då följde det med lite fotopapper då det är 2½ år sedan vi skrev ut något på Svante. 1600kr gick kalaset på, det är banne mig inte billigt med toner och fotopapper. 
Sen är det så himla drygt också att dokument tar ur en toner och fotoutskrift ur en annan. Så man kan inte skriva ut svart på dokument även om man har den lilla som är ägnad åt fotoutskrifterna. Det är lite dåligt tycker jag. Oekonomiskt, och omiljövänligt. Där har ni nåt att jobba på, canon. Sen att man inte heller kan skriva ut om nån färg är slut - trots att man inte ska ha den färgen. Tror inte just vår skrivare har den egenheten, men vet att många andra skrivare har det så. Och det suger ju. Dom gamla skrivarna skrev ju liksom ut ändå, också fick man se i efterhand att "oj nu börjar nån färg vara slut". Kanske inte heller så miljövänligt, förvisso. 

Så nu försöker jag även hitta fotoalbum som passar för att kunna skriva ut Elises foton, för det är ju klart att hon också ska ha ett album. Men det verkar typ inte finnas i fysisk butik, inte just den varianten jag vill ha. Akademibokhandeln har en liknande, så det kanske blir den jag får sikta på. Kändes jättejobbigt att beställa iallafall, särskilt om man ändå inte vet om det blir rätt.  

En vinterpromenad

Alltså förlåt att jag goes on about this paket men .. nu är det framme hos ombudet i Stockholm och mottagaren har aviserats via sms. Så nu väntar jag ju bara på att få nån slags bekräftelse på att han har fått paketet, aviseringen eller liknande så att jag kan släppa det. Eller nåt. 

Annars idag då. Någon la ut några böcker som bortskänkes på den lokala säljsidan på facebook. Känner mig alltid som värsta snåltarmen när man skriver att man vill ha nåt som är gratis, haha! Men plötsligt händer det, jag vet inte riktigt vad som farit i mig men jag känner mig så vuxen helt plötsligt ^^ Som köper saker på facebook och ringer samtal och tar itu med saker (inte det som är viktigast då kanske men..) 
Barnens böcker vol 1-10 var det i allafall, med rim och ramsor och sagor och fabler och .. ja, det mesta känns det som. Så jag packade flickebarnet i vagnen och lurade med mig Svante på äventyr. 
 

Han var ju supernöjd över att vi gick över denna bron två gånger. Och att vi klarade oss från trollet! Han är så inne i bockarna bruse för tillfället, förmodligen kör dom mycket om dom på förskolan just nu. Men han sjunger bockarna bruse, han pratar bockarna bruse. När vi är på lekplatsen och det finns något som kan liknas vid en bro så ska man stå under och vara trollet medans han trippar över tre gånger som bockarna bruse. 

Svante ville först att vi skulle ta bilen för han ville sova (BIG NONO!) så jag lockade med bron och äventyr.
 
 
Sen är det ju så fint ute när det har kommit snö och solen lyser. Man tankar som energi, säger jag och funderar på att sova även fast klockan bara är 20. Det gick ju dock inte så snabbt, så det lär ju inte räknas som ett direkt träningspass. Det tog ca en timme att gå 3km. Värre än att gå med en hund.

Nä men så vi gick över, hämtade böckerna - har inte ens hunnit kolla i dom så jag vet inte exakt vad det är jag har tagit hem - och gick tillbaka hem igen. Sen har dagen bara flugit, jag har inte hunnit så mycket på min göra lista. Det tenderar att komma saker ivägen, som frukost, mellis, lunch, mellis, middag och kvällsfika. Sen är det amning och blöjbyten och mentala sammanbrott. Så det är lite svårt att hinna allt det där som man skulle vilja, och/eller behöva. Till exempel om Svantes ärr...... 

Jaja. Men det är en dag imorgon också. Ska kika om det står något om hur man gör på deras hemsida. Sen ska jag snöra isäng Svante. Jag är förvånad att han ens är vaken än, tycker han känts varm och sett lite tärd ut ikväll men .. han härdar på. Jag hoppas att vi inte vaknar upp till vattkoppor imorgon, även om det skulle känna skönt att han hade det som barn så ... passar det inte riktigt in i schemat då vi har MR/CT nästa vecka på Elise. Och då får man inte vara sjuk eftersom hon blir inskriven på en avdelning som är infektionskänslig. Eller själva avdelningen är inte infektionskänslig, utan såklart barnen som vistas på den avdelningen. 

Nånå, nu har postombudet stängt. Så han har nog inte hämtat ut det idag ändå.. Vad är det för en människa som inte hämtar ut paketet typ samtidigt som man får aviseringen. I synnerhet om man bor i samma hus som ombudet, liksom bara behöver ta hissen ner typ ^^ Han måste vara upptagen.
 

Spännande att skicka paket

Varje dag den här veckan har jag skrivit en "to-do" list. Ja, det började nog redan i fredags. Men jag tenderar ju att hoppa över dom som känns jobbigast, som typ kontakta försäkringsbolag. Även fast jag inser att det är något jag måste göra typ NU. 

Jag ringde iallafall posten igår om det felstavade efternamnet. Dom skulle fixa det gratis eftersom det var ombudet som tabbat sig och jag antar att jag skulle få en bekräftelse per mail. Men jag har inte fått något, så jag antar att det blev fel .. igen. Just min mail brukar folk ha svårt att förstå, så jag överväger att börja använda den andra mailen - om den ens finns kvar. Den är om inte annat något kortare. Färre bokstäver man kan göra fel på.
Nä men det enda man kan göra nu är väl att vänta och se om det kommer fram något paket. Jag följer mitt paket på postnords hemsida iallafall, och där står det att det är i Veddesta (?) och att beräknad leverans är idag. Det är ju fanken spännande att skicka paket. Kommer det fram? Kommer det fram helt? Osv. Frågorna är oändliga! Nejdå. 


 
Idag måste jag försöka städa iallafall. Det ser ut som skit överallt. Det är ju nackdelen med ett relativt stort hus. Det blir mer att städa. Nu är ju den största delen av kaoset mitt fel, så jag har väl ingen rätt att gnälla. Också ska jag ringa ett samtal. Idag igen. Jag börjar nästan känna mig vuxen här. 

Nä nu måste jag avbryta, Elise är vaken. And she´s HANGRY!

Ett postpaket. Du hade ett jobb.

Jag fick iväg vårt paket till Stockholm igår. Stort som ett åbäke, men vägde ju då dessto mindre. Blev en sån här jobbig kund, hade ju inte gjort klart med adress och sånt hemma för ... jag visste inte hur man gjorde eller vad mitt paket räknades som - vilket ju var tur eftersom det blev mycket billigare än det jag antog att det kanske borde varit. 

Hade skrivit ner namn och adress för att underlätta, eftersom jag hade på känn att det skulle bli lite knöligt. Det var väl inte bättre heller av att det blev på en måndag, då matkassen ska hämtas ut av ungefär halva byn. Så dom var två som hjälpte mig - till en början. En lämnade ut paketen jag skulle hämta, lärde sig litegrann om hur man gör när man skickar paket och hjälpte sedan nästa medan den andra fixade med adresslapp till paketet. 

Det blev varmt. Det blev kö. Det blev stressigt. Jag var den jobbiga kunden som alla fick vänta på. Betalade, fick mina kvitton, köpte en liten pepsi, surrade lite snabbt med hon i kassan om hur vansinnigt jobbig jag var. Gick hem i snömodden. 


När jag kollar igenom papperen nu på morgonen, bara för skojs skull, så inser jag att han har skrivit fel. Han har stavat fel på efternamnet, trots min lapp - RÄTTSTAVAD - och trots att vi delar samma efternamn. Han har alltså skrivit rätt på avsändare - som inte är så viktigt - men stavat brorsans efternamn med nd. Trots min lapp. Himmel så irriterande. Jag blir sur på mig själv också för att jag inte kollade redan när jag var kvar hos ombudet. Jag blir sur på mig själv för att jag inte förtydligade, men samtidigt kan man väl inte bli mer tydlig än med en lapp där adressen står. Eller? Man vill ju inte idiotförklara den som står där genom att säga, "visst ser du att det är NN i efternamnet, och inte ND? 

När jag nämnde det för Roger igår så sa han att jag inte ska oroa mig, han kommer få ut paketet ändå."Jag har då fått hämta ut felstavade paket". Ja, fast det är väl kanske någon slags skillnad på att bo i en by där alla på ICA känner igen en och att bo i Stockholm. Tänker jag.
När jag googlar så står det att dom är jävligt anala gällande rättstavade namn. Så jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Vad gör man? Vad kan man göra? Är det troligt att det finns en chans att han får ut sitt paket - postpaket - utan att ID och namnet på paketet stämmer 100%. Kan jag maila mitt kvitto och lösa det så? Eller ska jag behöva vara den här jobbiga kunden, igen, och ringa till Postnord och eventuellt få det ändrat. Jag vet inte. Men det känns fruktansvärt jobbigt om han ska behöva bråka för att få ut sitt paket, att han ska gå dit i onödan för att han inte får ut sitt paket. Han vet ju faktiskt inte ens att det är ett paket påväg... 

Får luska i det där sen, nu måste jag fixa i ordning barnen. Elise ska på BVC för veckans längd och vikt, samt också få sina första vaccinsprutor. Hon blev ju tre månader igår. 

Måste och måste, det finns väl bara två måsten i livet

Just nu känns det som att man har väldigt många "måsten" som man inte riktigt hinner med, eller kanske snarare inte orkar ta itu med. . . 

Städningen har hamnat lite på efterkälken. Det är klart vi dammsuger när det behövs, men den här dammtorkningen och sådär har hamnat på efterkälken. Sen känns det lite som att oavsett hur mycket jag plockar undan så kommer det bara fram nya saker, mer saker. Jag fattar inte hur det kan vara så. 

Idag hade jag tänkt försöka ta itu med några saker iallafall, vi får väl se hur det går med det. Vissa saker är det ju dessutom en tidsgräns på, och bra om man får gjort så snart som möjligt. Till exempel att skicka in till förskolans försäkringsbolag om Svantes ärr ovanför ögat. Det anmäldes för ett år sedan, och ska man försöka få ut någon ersättning så bör man väl försöka skicka in snart då . . . Jag tror jag skrev om det i ett tidigare inlägg, att jag inte tror att vi kommer att få ut något för det dock då det förmodligen inte kommer att anses som tillräckligt vanprydande - trots att det sitter i ansiktet. Det är väl lite därför - för att jag inte tror vi kommer att få nåt för det - som det känns extra motigt att göra det. Men skickar man inte in något så kommer man ju absolut inte få något. Så jag ska försöka ta tag i det, men det är ju det här också att det är svårt att få vår unge herr att sitta still nog länge för att få en bra bild på det. Sen vet jag inte riktigt heller hur man .. gör. Skickar man på posten? Via mail? Ska man skriva en liten trudelutt också? (Nåja inte en trudelutt kanske). 

Jag har dessutom ett mission att packa ihop några julklappar i något slags paket som ska skickas söderut. Och det tar också emot, mest för att jag inte riktigt vet hur man gör när man skickar paket för jag har aldrig gjort det. Det kan ju inte vara alltför svårt, men läser man på postnords hemsida så står det att man ska förpacka väl. Mmhmm... hur väl är väl? Jag har lite bubbelplast hemma som Roger fick i ett paket han beställde. Sen får jag väl fylla det till bredden med tidningspapper, eller så. 

Sen väntar jag ju svar på mailen också. Dels från jobbet angående hur man räknar på inkomst, eller kanske snarare vilka datum jag ska ange. Från vilket datum lönen började gälla tror jag att jag har koll på, men jag har ingen aning om när lönen förhandlades fram. Varför nu försäkringskassan behöver veta när den förhandlades, dom borde ju bara behöva veta från när lönen började gälla... kan jag tycka. 

Ska försöka slå in julklapparna också, men det måste ju nästan göras när Svante sover. 
Har även byggt ett mindre berg av papper bredvid datorn som skulle behöva hitta in i respektive pärm. Har ett mindre berg tvätt också, som ska tvättas. Sen har jag ett berg med tvättad tvätt också som ska vikas. 

Jag har inte plockat fram några adventsstakar än heller, och är i valet och kvalet om jag ska idas plocka fram en julgran och pynta. Skulle behöva plocka fram Svantes gamla barnkläder också och sortera ut det jag vill ha kvar / det som ska tvättas och sälja det som ska säljas. Så man ligger i framkant på något område iallafall. 

Nåväl. Vi får väl se vad jag hinner och orkar. Jag ska skriva en to-do lista. Det brukar få mig en aning mer motiverad att göra något. 

Tidsfördriv, 100 frågor.

1. Hur gammal är du? 28år. Det är jättekonstigt, för nu för tiden är det inte så noga. Men tydligen ska jag föreställa vuxen iallafall, och det kanske jag ändå lyckas ganska bra med. Känner mig dock fortfarande som 20-23 och känner mig alltid apgammal när det börjar någon ny på jobbet som är född i slutet av 90-talet, alltså -98 typ. Min hjärna kan absolut inte förstå att det är 18 (!!) år sedan millenieskiftet och alla trodde att den elektroniska världen som vi precis fått lära känna skulle gå under. HUUUUR skulle dessa apparater hantera att gå från 99 till att börja om på 00. O M G ! Men det gick ju rätt så bra ändå.  

2. Hur gammal känner du dig? 
Som sagt, 20-23 kanske. Vissa dagar betyyydligt äldre. #tantagda

3. Vad har du gjort i dag? Vi plockade ihop ungarna och åkte till Leo´s lekland. Sen när vi ändå var i stora staden så åkte vi förbi Maxi och storhandlade en sväng med typ alla andra. 

4. Vilken film såg du senast? Jag minns typ inte ens när jag senast såg en film. Lejonkungen med Svante för någon torsdag sedan då det ändå inte går någon bolibompa. 

5. Vem ringde du senast? Till.. Roger tror jag. Om att ifall han skulle komma hem med forden så jag skulle kunna besikta den. Eller till mamma. Det är 50/50 för det är bara dom två jag ringer typ.
 
6. Är du besatt av någonting? 
Besatt låter ju väldigt hårt, men nej.. det tror jag inte iallafall. 

7. Är du rädd för blod? Nej det är väl lite konstigt och vara tjej och vara rädd för blod, om man så säger. Men nej, rädd skulle jag inte säga. Kan väl tycka att det kanske är lite obehagligt med stora mängder blod - när det kommer ur ett sår eller näsan. 

8. Beskriv platsen du befinner dig på just nu? Hemma i Sävarhuset, där halva huset är vitt tegel och halva huset är gammal brunoljad träfasad. I det huset finns ett antal rum, i ett av rummen sitter jag. I det så kallade kontoret, där tre av väggarna är grå och en vägg är tapetserad med fond. Svartvitgrårandig tapet från rusta. Samma sort som vi har i hallen, fast där är det turkos. Här sitter jag, bland papper och pärmar och funderar över livet på en ärvd datastol för att sambon ville ha en ny "spelstol". 

9. Kan du nämna fem statsministrar under 1900-talet i Sverige? Nej, det är jag rätt säker på att jag inte kan. Jag har bara varit vid liv dom 10 sista åren av 1900-talet. Olof Palme är jag hyfsat säker på. Satt Göran Persson under 90-talet? Carl Bildt? Hur som blir det ju inte fem. 

10. Googlade du för att få fram svaret på föregående fråga? Nej, jag googlade för att jag blev nyfiken vilket tid Göran Persson satt, och tydligen tillrädde han -96, så poäng till mig! 

11. Vilken färg är dominerande i din garderob? Svart skulle jag nog säga, mest på grund av byxor, sockar och underkläder. Har knappt en tröja nuförtiden som är svart, vilket är jättekonstigt eftersom jag väldigt länge i mitt liv klädde mig nästan uteslutande i Svart. Jag kanske tar igen den tiden nu.  

12. När vaknade du i dag? 
Vilken av gångerna? Elise skulle ha käk 01.30. Sen igen 4.30ish tror jag. Men vi klev inte upp förrän klockan var 10.. Trots att vi är småbarnsföräldrar med en fyraåring också. 

13. Vilken är din favorithögtid? Den enda högtiden som just betyder något för mig är väl Julen. Men det är också den som är mest stressig inombords också. Så det är väl en slags hatkärlek. 

14. Vart i världen skulle du vilja befinna dig just nu? Det låter väl kanske konstigt, men just idag, just nu, så skulle jag inte vilja befinna mig någon annanstans. Jag är inne. Jag är ensam. Barnen sover. Jag har allt jag behöver just nu, precis här. Pepsi max, lite ensamhet och värme för ute är det pissdåligt väder.

15. Nämn en plats i världen du besökt som du aldrig vill återvända till? Oj. Svår fråga. Jag har ju inte besökt så många platser i världen, eller Sverige för den delen. Men kanske sambons farbrors hem, kanske till och med var hans "flickväns" hem. Man tog inte av sig skorna så att säga, och stod man stilla för länge så fastnade man i golvet.. Riktigt snuskigt lägenhet. 

16. Hur vill du tillbringa din pension? Lugnt och stilla. Eller helt fullsmäckat med galna saker. Man vet aldrig, det är ju ändå typ 30-45 år kvar tills dess med tanke på hur som bara flyttar fram gränsen för när man får går i pension. 

17. Vad lyssnar du på just nu? Just nu har jag Emil Assergård - Ego i ena örat och lyssnar efter bebisskrik med det andra. Man vet ju aldrig när Elise vaknar.

18. Har du någon gång brutit ett ben? Jag har ju alltid kunnat svara Nej på den här frågan, och det kan jag väl egentligen nu också. Nej, jag har aldrig brutit en arm eller ett ben. Däremot har jag - efter att jag läst min egen journal på internet - förstått att jag fick någon slags fraktur i axeln när jag slog den ur led i början av 2009. 

19. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl? 
Potatis, gul lök, ägg, mjölk, salt. (och peppar). Har man dom sakerna så överlever man. Typ. 

20. Vem är din favoritkändis? Vilken knäpp fråga. Favoritkändis. Jag har nog ingen favorit. Jag har nog ingen kändis. Jag vet inte. Linda-Marie Nilsson, Fredrik Backman.. Nej nu vet jag ! Benedict Cumberbatch (stavning?). Japp, han blir det. Jag vet inte varför jag bara gick igenom mitt svenska register först. 

21. Vad är du på för humör just nu? Trött, lite typ sprallig konstigt nog. Kanske är övertrött helt enkelt. 
  
22. Vilka världsdelar har du varit i? Endast den vi lever i. På. I. Europa. 

23. Snarkar du? Det ska jag absolut inte sticka under stolen med att jag gör. Absolut. 

24. Vilka yrken har du provat på? Ska man räkna med dom gånger vi har haft APU så är det väl restaurangkök, butiksmedarbetare inom detaljhandel (bygghandel), industriarbetare på fönsterfabrik, restaurangkök (lunch endast då), butikskök, butiksmedarbetare inom dagligvaruhandel. Ska vi bara räkna på betalda jobb så är det väl typ städare inom jordbruk - jag fick tvätta silos, klippa gräset och måla litegrann. Industriarbetare på fönsterfabrik - tror jag var där tre somrar i rad eller så. Så kallad avbytare inom jordbruk, djurskötare. Också då mitt nuvarande jobb som är på paus pga föräldraledig, butiksmedarbetare inom dagligvaruhandel. Men, sett till mina APU´s så verkar jag ju tidigt ha inriktat mig på mat och butik... 

25. Hur går du helst klädd? Gärna mjukisbyxor och en skön tröja. Jag gillar inte att frysa, men inte heller att svettas. Sen ska man visa sig offentligt så vill man ju gärna vara någorlunda "fint" klädd. Nu har jag ju faktiskt hittat lite finare "mjukisbyxor", så det blir sällan jeans nuförtiden. 

26. Vilket stjärntecken är du född i? Jungfru.

27. Vilket är ditt favoritgodis? Choklad alla dagar i veckan. Lite för mycket faktiskt. 

28. Vad sa du senast? 
Ehum... -Gå och lägg dig annars raderar jag spelen på telefonen igen! 

29. Vilket var ditt bästa ämne i skolan? Nu är ju frågan ändå om det är grundskola eller gymnasium, men jag antar att det kanske är båda ihopräknat. Jag vet att jag var väldigt förtjust i både svenska och matte i grundskolan - eller det är vad jag vill minnas iallafall. Jag vet också att jag blev mer och mer less ju äldre jag blev och där på slutet var det väl dom praktiska ämnena som var kul. 

30. Vad har du på dig just nu? Mjukisbyxor och linne. 

31. Vilken är din favoritaffär? Det beror ju väldigt mycket på vad det är man ska ha. Är det kläder till sig själv så är det Kappahl. Är det barnkläder så är det kappahl (newbie) men Lindex har faktiskt vansinnigt mycket sött till dom små. Indiska har jag också fastnat för en hel del. ICA Maxi kan jag strosa runt i länge också, eller Coop forum för den del, då det finns lite av allt. 
  
32. Vad har du för storlek i kläder? Det tänker jag inte ens gå in på, lika lite som jag tänker svara på hur mycket jag väger, för det är bara min ensak. 
 
33. Vad har du i dina fickor? Hmja just nu har jag inga fickor och de gånger jag har fickor så stoppar jag sällan ner något i fickorna. Mobil, nycklar och plånbok kan åka jackficka ibland. 

34. Vad köpte du senast? Mat, eftersom vi var på ICA Maxi och storhandlade tidigare. 

35. Hur många gånger har du flyttat? Hur ska man räkna det här då, jag flyttade ju hem mellan läsåren. Räknas det som en flytt eller? 
Första gången var väl när pappa flyttade inom Robertsfors. Sen flyttade han till Burträsk, annars har mina föräldrar varit rätt bofasta. Sen var jag inackorderad på fyra olika adresser i Umeå under gymnasietiden, på Mariehem, Haga, Grubbe och sist i Centrum. Och när skolan var över så åkte jag ju hem och bodde igen. Tills jag flyttade ihop med Roger i en etta i Sävar (nåväl, jag bodde hemma hos Rogers föräldrar med Roger i ca 2-3 månader också). Sen flyttade vi till en tvåa, innan vi flyttade till hus. Så, hur många gånger flytt blir det? 9 olika adresser får jag det till iallafall - utan att räkna det kvartal jag fick snylta hos svärfars. 

36. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka tre saker skulle du ta med? Vad är definitionen på öde ö? Finns det djur på ön och är liksom bara obebodd av människor eller menas det med att det är en öde ö, här finns inget liv överhuvudtaget? Sånt spelar faktiskt roll. Men en kniv, ett jääävla långt rep och sånt där ... heter det tändstål? 

37. Är du morgon- eller kvällsmänniska? Just nu skulle jag nästan vilja påstå att jag är varken eller. Jag är trött helatiden. Morgon, middag, kväll. 

38. Senaste filmen du såg på bio? En man som heter Ove borde det väl varit, då den hade premiär senare än både Mig äger ingen och Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. 

39. Har du blivit sydd någon gång? 
Ja det får man väl hoppas eftersom jag gjorde kejsarsnitt så sent som i september. Men annars, nej. Det var första gången.

40. Har du någon gång badat naken utomhus? Jajjamen, dock inte på en allmän badplats så att säga.

41. Vad åt du till frukost? Jag åt ingen frukost idag. Vi fick bråttom iväg till leklandet, så det blev ingen mat i magen förrän efter storhandlingen (en julenisse i bilen påväg hem) - men annars intog vi en sen lunch / tidig middag i form av hamburgare när vi kom hem, där kring 15.
 
42. Hur såg ditt liv ut för tio år sedan? För 10 år sedan var jag 18år. Jag hade ännu inte tagit körkort, det gjorde jag först året efter. Jag gick fortfarande i gymnasiet och extrajobbade var tredje helg i ladugården - dit jag cyklade, ca 6km enkel väg. Jag hade ganska nyligt träffat Roger (vi firade 10år i början av juni). Hängde mycket med Chrillos på helgerna, eftersom vi båda bodde i Burträsk då. 
 
43. Har du någon gång åkt dit för fortkörning? Nej.

44. Vem gjorde senast något extra speciellt för dig? Jag vet faktiskt inte. Förlåt. 

45. Vart lägger du din mobiltelefon när du sover? På nattduksbordet, och varje morgon ligger den inte längre där för då har Svante smygit iväg med den och spärrat den för att han ännu inte har förstått att det bara är mamma som kan låsa upp men han envisas ändå. 

46. Vad var det sista du åt? Trugade precis i mig en chokladkaka. Marabou crisp. Vansinnigt gott.

47. Vem är världens vackraste kvinna? Jag tycker faktiskt alla är vacker på sitt sätt och går inte runt och lägger särskilt mycket värde i om kändisar är vackra eller inte. Så jag vet faktiskt inte. 

48. Är du blyg? Absolut. Eller. Jo, men det är jag nog. Eller blyg. Folkskygg och gillar inte att ta utrymme i ett rum och sådär. Vad är definitionen på blyg? *Googlegoogle*. Absolut, 100%. Jag lider, LIDER, av blyghet. Utan tvekan. 

49. Vilken var den sista konserten du var på? Vet faktiskt inte om det räknas som konsert, men Creedence tribute i Luleå förra året. Annars innan dess var det väl In Flames i Umeå för en herrans massa år sedan.

50. Vad heter du i andra namn? Maria, endast. 

51. Har du varit med om en bilolycka? Vi blev påkörda bakifrån en gång. Jag körde ner i diket en gång. Jag tappade ena hjulet en gång på saaben. Men inget som jag direkt skulle kalla för bilolycka som så, även om samtliga uppräknade saker säkert klassas som det. 

52. Har du något bevarat inom dig som ingen annan vet? Nja, jag brukar vara relativt öppen med det mesta, men nog finns det väl några saker som jag aldrig luftat. 

53. Vilken är den roligaste träningsformen? Roligt vet jag väl inte, cykel kanske? All slags träning är ju skitjobbig tycker jag, vilket väl också syns på mig. Men jag promenerar mycket, och om det inte gjorde så jävla ont baki röva så hade jag nog cyklat mer också. Det är kul när man känner att det liksom händer något. När man kommer någonstans. När man känner att man är duktig. 
I skolan så var min favorit på gympan step up. Och dans. Där man liksom inte riktigt kände att man tränade för att det var kul, också fick man lyssna på musik. 

54. Har du några husdjur? Nej. Skulle gärna vilja ha en hund, men känner inte riktigt att vi har råd eller tid för den omsorgen.

55. Vill du gifta dig? Jag har föreslagit det flera gånger för herrn i huset men han har aldrig nappat.  

56. Vad är du sugen på just nu? Mer choklad. Flygande jacob. Sömn. 

57. Vad är klockan? 22.08, jag har hållit på med den här förbaskade listan i snart två timmar. Men jag ville ju ha ett tidsfördriv, och det fick jag ju. Bara 43 frågor kvar nu då. 

58. Vad är det konstigaste du ätit? Lera och sand när jag var liten? Åt en färdig flygande jacob från dafgårds som man såklart micrar. Och bananerna, det är nog det märkligaste jag ätit. Dom blev som bara ett slags fluff. Bananskum. 

59. Har du någon udda förmåga? Nej.

60. Var växte dina föräldrar upp? Mamma bor kvar i barndomshemmet i Burträsk, medan pappa växte upp i Robertsfors. Så dom har inte flyttat på sig särskilt mycket om man så säger.

61. Vad önskar du dig i julklapp? En åkpåse. Haha! Jag vet inte.

62. Har du någon gång uppträtt inför massa människor? Jag läste nästan all text som skulle läsas när vi konfirmerade oss. Det var väl ca 2 A4, och kyrkan var fullsatt (ca 500 pers?). Jag fattar inte hur jag klarade det. Jag kanske inte gjorde det, klarade det alltså. Ingen kanske hörde vad jag sa. Tänk på den du! 

63. Göteborg eller Stockholm? Alltså jag älskar Göteborg, det är en himla fin stad och jag gillar dialekten och västkusten och allt sånt där. Men Stockholm är också najs. Jag har spenderat för lite tid i någon av städerna för att kunna uttala mig helt och hållet. 

64. Har du sett någon dö? Tack och lov, nej.

65. Har du någon gång ringt polisen? Jag har mailat polisen angående äggkastning. Sen har vi ringt polisen (ej akut) för att påtala ett fordon som inte såg helt lagligt ut men jag tror inte att det blev något mer med det.

66. Hur många grader är det ute? Jag orkar inte gå och kolla, men det var väl typ 2+ tidigare iallafall, och regn. 

67. Vilken färg har ditt hus? Som sagt, hälften vitt och hälften brunsvart i nuläget. Vi hann ju inte riktigt helt klart med vårt fasadbyte.

68. Vad sjöng du senast? Någon barnsång. Är du vaken Lars tror jag. 

69. Har du insett vilka som är dina äkta vänner? Ja det är väl dom stackare jag fortfarande har kontakt med.

70. Har du någon gång varit ”medverkande” i en rättegång? Nej.

71. Har du svenskt ursprung? Ja. 100% Norrlänning.

72. Hur mycket väger du? Som sagt, endast min ensak. Och någon eventuell läkare, som kanske ska ge rätt dos medicin. Annars, är det min ensak. Men om man träffar mig så är det väl kanske inte så svårt att räkna ut att jag har några kilo "för mycket". 

73. Har du ett turnummer? Nej.

74. Vem kramade du sist? Svante, godnattkramen.

75. Har du någon gång åkt snowboard? Jag försökte lära mig, när jag var typ . . liten. Nångång mellan jag var 8 och 12 år. Men jag fastnade inte riktigt för det, och åker inte heller längre skidor. 

76. Kan du åka skateboard? Nej, jag har aldrig ens försökt. Eller jo, jag har legat på mage som på en surfbräda och dragit mig fram med händerna - men det kanske inte räknas. Det var ungefär 18 år sedan.

77. Nämn någon du beundrar och varför? Jag vet inte. Jag är för trött för att tänka. Jag beundrar författare. Jag skulle hemskt gärna vilja skriva en bok, men jag har alldeles för svårt att liksom rikta tankarna och får ihop en historia som flyter bra och är tillräckligt detaljerad. Ska jag bara slänga mig med ett namn så kan vi väl köra på Fredrik Backman. Han är nr1 bland författare för mig. Jag äger alla hans böcker och kommer även köpa den som kommer ut till våren. Jag ser väldigt mycket fram emot filmatiseringen av "Britt-Marie var här" också. 

78. Har du gröna fingrar? Gud nej. Jag har ihjäl kaktusar till och med. 

79. Har du svimmat någon gång? Jodå, jag fick blodtrycksfall och svimmade in i väggen och toadörren. Höll på skrämma slag på mamma. Har blodtrycksfall med jämna mellanrum, men har lärt mig att hantera dom. 

80. När lärde du dig senast någonting nytt? Man säger väl att man lär sig något nytt varje dag. Men det senaste jag lärde mig var väl typ att när det bara står peppar i ett recept så är det vitpeppar som åsyftas. Är det någon annan peppar så brukar det stå svartpeppar, grönpeppar osv. Det hade jag ingen aning om och har alltid kört på svartpeppar. Och då är jag ändå upplärd inom butikskök. Hur kan det vara så att jag lär mig det först nu?? HUR?! 

81. Har du, eller har haft, något smeknamn? Nä. Vi försökte väl jobba in "Svampen" i mellanstadiet, men det tog sig väl inte riktigt, haha! Tack och lov! 

82. Vad skulle du göra om du fick full lön i ett år utan att behöva jobba? Bara slappa? Göra färdigt huset? Måla det som behöver målas osv osv osv? Jag vet inte. 

83. Är du vidskeplig? Nej.

84. Vilka är dina största svagheter? Blyg. Dåligt självförtroende. Kan älta saker fruktansvärt länge.

85. Vad händer till helgen? Ja, är ju lördag idag så inte mycket. 

86. Om du skulle få en miljon kronor för att hugga av den hand du inte skriver med, hade du gjort det då? Nej, det hade jag inte. Det är det faktiskt inte värt. Bara för att jag inte skriver med den så är den ju inte så att säga värdelös. Det vet väl vem som helst hur svårt det är att göra vissa saker med bara en hand. Gud nej, en miljon är alldeles för lite. 

87. Vad har du gjort idag för att ditt liv ska vara bättre imorgon? Ingenting. Eller jo! Jag har inhandlat ingredienser så att vi ska kunna äta flygande jacob till middag imorgon. Det kommer göra mitt liv sjukt mycket bättre. Så jäkla gott! En egen variant då, eller egen - det var Rogers mamma som började göra den (efter ett recept i tidningen så ska väl inte ge hela credden till svärmor heller). Man kör, istället för typ Heinz ketchupchilisås så tar man sweetchilissås. Inga bananer, men både jordnötter och bacon. Fantastiskt. Jag ser redan fram emot middagen imorgon. 

88. Nämn tre saker du absolut inte kan göra? Gå och lägga mig i tid. Sluta oroa mig. Köpa allt jag vill.

89. Vilken är din favoritrestaurang? Jag gillar ju de flesta restaurangen som kan servera en rejäl köttbit. Stekhuset i Sundsvall är en favorit (särskilt fetaosten, oh my!), annars är en klassisk O´learys jävligt god också. 

90. Bada eller duscha? Nu har jag ju inget badkar, så duscha. Men när jag hade badkar så var jag inte tillräckligt rofylld för att kunna ligga däri en längre stund. Så en lång, varm dusch. Ja.

91. Är du bra på att laga mat? Om jag lägger manken till så, ja. Jag gillar mat, men det blir väl inte restaurangkvalité varje gång. Det ska jag inte påstå. Relativt bra kan vi väl säga.

92. Har du varit tvungen att använda uniform i något jobb du har haft? Ptja, kläderna vi har på Maxi kan väl klassas som en uniform. Eller?

93. När och varför var du på sjukhus senast? Inlagd eller bara allmänt? Inlagd var vi senast 28/9, då vi blev utskrivna efter Elises operation. Annars har vi ju varit dit efter det, senast för två veckor sedan (tre?) för ultraljud av Elises hjärna och ögonläkare med Svante. 

94. Vilket är ditt drömyrke? Ett drömyrke är ju att kunna göra ingenting och bara tjäna massa stålar. Men jag trivs faktiskt väldigt bra med mitt jobb, få styra och ställa lite (planera) men jobba väldigt fysiskt. 

95. Har du några piercings? Bara i öronen. 

96. Löskokta, hårdkokta eller stekta ägg? Hårdkokta ägg. Vändstekta ägg. Absolut ingenting får vara rinningt med mina ägg. 

97. Om du fick resa tillbaka i tiden och återuppleva en händelse, vilken skulle det vara? Jag vet faktiskt inte. Jag skulle nog faktiskt inte vilja resa tillbaka i tiden, även om det såklart finns folk man skulle vilja träffa igen en sista gång. 

98. Vad gjorde du 8.00 imorse? Då låg jag och snarkade fortfarande, trots småbarnsförälder. Eller är det på grund av? Svante fick ta min telefon och se på barnteve medan vi knep åt oss lite mer sömn. Ärligt så vart det ju inte så kvalitativ sömn, då jag drömde om väldigt konstiga saker pga barnteve bredvid örat. 

99. Har du gråtit idag? Nej, inte ännu. Det kanske kommer.

100. Vad ska du göra när du svarat klart på alla frågor? Publicera, kanske gå och hämta mer pepsi i köket. Kanske kolla så att båda barnen lever. Kanske så att jag går och lägger mig, men mest troligt kommer jag att fortsätta uggla vid datorn ett tag till och hittar nåt spännande på youtube eller sådär. 


RSS 2.0