4 dagar

Helgen sprang förbi. Jag är förvisso ledig hela veckorna, men det är en helt annan sak att vara ledig med någon än att bara ralta runt hemma ensam med barnen. Vi gjorde dock ingenting speciellt känns det som. Vill minnas att vi var hos svärfar och klippte Roger och Svante, troligen på lördagen. På söndagen stod jag vid spisen mest hela dagen och bakade. 

Och jag har aldrig varit ute i så god tid med mitt bakande som nu så jag blir rent av chockad. Aldrig har jag bakat ca tre veckor i förväg. Rogers födelsedag är på intågande i början av februari, så också vårt planerade datum för namnkalas för Elise. Allt som går frysa in är bakat. Vilket ju typ är allt. Ja, tårta kommer väl bakas dagen innan, såklart. Så det är väl det. Och det känns så skönt, för det innebär att man kan lägga krut på att typ städa dom sista dagarna. 
Och, ska tilläggas, jag vill ge mig själv en klapp på axeln för att jag knappt ens provsmakat det jag bakat än så länge. Till och med kanterna har jag fryst in. Ganska strongt ändå av en sockerråtta. 
Fortsatte baka igår, måndag. Lite småkakor. Och banankaka. Ååååh.. Jag ser så fram emot att få äta den där banankakan. 

Vår plan var att vi skulle vara ute och åka i backen om vädret tillät, men när temperaturen var nere och seglade kring -20 så blev det inte så. Javisst, man kan klä ut kylan men det funkar ju bara till viss del. Vissa delar av kroppen går inte klä mer. Vissa delar går inte täcka alls, som ansiktet. Så nej, den biten slöt vi bort. Men det känns ändå som att vi haft en mysig, lyckad helg. Utan en massa måsten. Bakningen fick jag ju bara feeling för, och Roger tog med sig Svante till garaget en stund.

Igår när vi gick och la oss sa jag till Roger att jag nog skulle frånvaroanmäla Svante om det var kallare än -25. Skitdumt, samtidigt så har jag ju möjligheten. Men nä man bor typ 300 meter från förskolan så kanske man kan härda. Å andra sidan så tar det ju typ 20 minuter att gå den sträckan med Svante vissa morgnar... Men det var "bara" tjugofyra minusgrader i morse, så på med underställ och överställ och overaller och ditten och datten. Jag klädde ute kylan ganska bra faktiskt, jag såg väl ut som ett knubbigt träsktroll, men det gjorde jobbet bra. Jag frös bara lite om näsan och kinderna, så jag bestämde mig att ta veckans första promenad i det friska vädret. 

Gick hem, åt lunch, mös på hemma, pratade med vårdcentralen och fick en tid imorgon. Preventivmedelsrådgivning. (Hurra. Vilken djungel. Det enda ger värre biverkningar än det andra, jag fattar inte att man inte har kommit längre 2019.) Så resten av kvällen ska jag väl försöka sätta mig in lite mer i vad som kan vara tänkbart för mig. Begränsa alternativen, så att säga. 

Hämtade hem Svante från förskolan. Det är alltid så spännande, vill han följa med eller inte hem. Idag var det inga större problem, nästan halva gruppen var frånvarande idag och främst de barn han brukar leka med. 
Men det är alltid lite hjärtskärande när man frågar vilka han har lekt med idag och han svarar att "men Anton var inte på dagisjobbet idag". Anton är Svantes bäste vän. Ömsesidigt. Dom kallar dom för Svanton. Anton är i Thailand i tre månader. Och det är väl ungefär 1½ månad kvar tills han kommer hem igen. Varje dag, varje vecka.. Nä.. Anton var inte där idag heller. Han leker ju såklart med dom andra barnen också, men Anton är ju ... Min bästevän kompis Anton
Men han hade haft jättekul, dom har en lärarstudent som gör VPU (heter det så?)(hon var med Svantes grupp för två år sedan också, så det känns ju kul) och Svante var så taggad när jag hämtade honom. "Den nya fröken är superjätteduktig på att trolla bort saker!! HEJDÅ alla kompisar!!"*Springer ut i hallen i blixtfart*. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0