Mat, sömn och lite disträ

Jo, men nu har det ju gått några dagar. Senast jag skrev ett "vanligt" inlägg måste ju ha varit i fredags eller nåt sånt, eftersom jag grubblade på mat. Kan meddela att vi löste det väldigt fint på den fronten, tydligen, då vi ändå lyckades komma upp i ca 3000kr. Och det låter ju helt fasansfullt mycket, men då ska man ju tillägga att vi inte kommer att behöva handla igen på ca 6-8veckor, beroende på hur kreativa vi blir där på slutet. 

Det känns ändå som att vi köpte bra, blandade grejer. Och vissa saker tokhandlade vi bara. Som 4kg kyckling. Eller 4 förpackningar med wookgrönsaker. Vi tar verkligen det här med nyttigare mat på stort allvar här hemma nu. Nästan för stort. Vi köpte en kvarg... liten bägare... sak. Helt gudomligt god måste jag säga. Men säljs tyvärr inte på det lokala ICAt. Eller tyvärr. Det kanske är en bra sak. 

Nä men som sagt, det känns som att vi köpte väldigt varierat. Mycket basvaror. Köpte två nya kryddor (bara dom blev ju ca 100kr, så konstigt att det drar iväg). "Snabb" mat för de dagar man inte känner sig helt på topp, eller det helt enkelt inte finns en matlåda sedan tidigare. Och ingredienser till lite mer genomtänkta måltider för de dagar man kan laga mat. Den här gången (eftersom det blev så dyrt) har vi som mål att verkligen ha gjort mesta möjliga med det vi har hemma. Samma dag (lördag) vi varit och handlat så åt vi en lite enklare variant av tacos än vi brukar. Idag använde vi upp resterna, eller endel av resterna, till att göra dagens middag. Igår åt vi torsk och potatis, och jag råkade väl koka lite för mycket potatis men det löser sig för då kommer mamma Elin här och steker potatisen och serverar med lite bacon till lunch, då vi bara hade torskrester så det räckte till en. 

Åh ja. I lördags åkte vi som sagt och storhandlade, men innan det så lät vi Svante rejva loss inne på Leos lekland. Och det kan jag ju säga är något jag aldrig trodde att jag skulle göra frivilligt utan att någon annan föreslagit det. Menmen, så blev det. Svante hade superkul och var lagom trött sen.
Söndagen började i pina då natten varit en pärs med vakna ungar. Ja, båda två faktiskt, och Roger sussar bara vidare. Man kan fasen köra ett godståg rätt genom sängen utan att han vaknar. Utom när man verkligen smyger för att inte väcka nån. Nä men då kan man vakna, så himla typiskt. 

Elise vaknade ungefär varannan timme. Hade väl ungefär fått sova 30 minuter eller nåt sånt efter senaste gången hon var vaken då Svante väcker mig, mitt i natten, för att fråga om det inte möjligen kan vara så att det är morgon snart så att han kan få låna min "elefon". Inte första gången det händer, förmodligen inte sista gången heller, men jag var inte nöjd. ALLS. Skickade isäng honom och sa att när mammas eller pappas telefon har ringt - DÅ är det morgon. Nä, Elise vaknade klockan 6. Då tyckte hon att vi hade sovit klart. Det brukar gå söva om henne, men såklart hörde ju Svante att vi var vakna så då kom han tassande och då märker ju Elise att det är fler som är vakna så då kanske det är morgon ändå. Hopplöst. Så jag fick ju göra morgon då, än om jag inte är helt säker på att vi klev upp då så sov vi ingenting mer efter det. Roger hävdar att vi klev upp 8. Jag hävdar att den var tidigare än så, och att jag borde veta bättre eftersom han sov, eller "sov" till 9.30. . Jag var inte pigg och utvilad iallafall, överhuvudtaget. 

Idag har Svante varit på förskolan. Semester, kan man kalla det, om än för bara en kort stund. Medan Elise sov så skrev jag äntligen ut dom där rackarns journalerna och jag blir så jäkla less om dom kommer och säger att det inte är tillräckligt. Då får dom fasen begära ut journalerna själva och bekosta det - som dom ska. 
Iallafall, när jag var färdig med journalerna och det där så sneglade jag bara lite hastigt på klockan och upptäckte till min stora förfäran att klockan hade sprungit något så kopiöst. 13.15 visade den på. Elise låg fortfarande i sängen och sov och Svante skulle hämtas om 15 minuter. Då blev det fart på mig må ni tro, och det är ju en himla tur att vi har så pass nära till dagis som vi ändå har. Jag kom i tid. Till och med lite före. Svettigt värre. Pinsamt att bli föräldern som "glömde hämta sitt barn". 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0