Här uppdateras det flitigt som vanligt. 

Senast skulle vi som bekant till hälsocentralen (det heter ju inte vårdcentral längre?) och kika vad som möjligen kunde vara fel på vår son. Vi skulle ju se om det fanns en orsak till Svantes märkliga feber i tre dagar - feberfri i två dagar - för att sedan få feber under ett väldigt snabbt förlopp igen - för att dagen efter vara feberfri. 

Dom kollade bara i öronen. Jag vet inte om jag är jättenöjd med "resultatet". Ena örat såg bra ut och det andra örat var "lite irriterat, han har inte öroninflammation men han kan mycket väl ha haft eller vara påväg att få". Så hon skrev ut penicillin "utifallatt" också skulle vi får "känna efter själva" om vi behövde ge honom det eller inte. "Så slipper ni komma tillbaka". 

Alltså. Förlåt mig, men penicillin ska man väl inte ge hejvilt om man inte behöver? Jag hade mycket hellre fått svaret "avvakta i helgen (det var ju onsdagen innan kristihimmelsfärd) också får ni en ny tid nästa vecka så ser vi hur det ser ut då. Tills dess kan ge ipren och nässpray som förebygger/lindrar". Jag hade hellre fått det svaret och att dom tittade i örat igen än att i onödan ge penicillin. 




Annars inte mycket, Svante testar tålamodet. Kan saker själv, har en helt egen vilja och äter knappt något annat än havregrynsgröt och yoghurt med "kuddar". Men han har ju sina ljusa stunder också. 

Till exempel när han en kväll under nattakramen viskade i mitt öra "älskar dig mamma". Då viskade jag såklart tillbaka, att jag älskar honom med. "Nä, mamma - Älskar dig mammafisen". 
Och en morgon när jag skulle åka till jobbet så klev Svante upp med mig och tittade på när jag gjorde mig i ordning, och när jag klätt mig och skulle gå ut och låsa dörren så utbrast Svante glatt : "Hejdå mamma! Ses sen! Ha en bra dag!" 

Va? Var kom det ifrån?



Vi håller på att gräva hål för att plantera plintar för att bygga en ny farstukvist. Så vi grävde två hål, 60x60x75. När vi kom till det tredje och sista hålet så stötte vi på rören för bergvärmen. Så nu måste vi gräva hålen igen, 60cm längre ut. Jag var säker på att rören gick längre bort / längre in mot huset och hade inget minne alls att dom grävdes ner under farstukvisten som satt där. Roger mindes tydligen det, men behagade inte att påminna mig. Så det hela är självklart mitt fel, eftersom jag påstod att det var lugnt "rören går inte där". 

Hade man varit smart hade man ju börjat med hålet som eventuellt kunde innehålla rör. Ahja det är lätt att vara efterklok.