Min favoritfödelsedag

Jag börjar fundera över om jag ens läste igenom punkterna när jag bestämde mig för att göra den här jäkla bloggskiten. Det är ju jättekonstiga "rubriker".

Min favoritfödelsedag är såklart min egen. Duh! Det var väl en nobrainer kan man väl säga.
 
Men, så som det var sist, så minns man sällan längre än .. nästippen. Jag har inte haft någon födelsedag som har varit outstanding bra. Jag har haft outstanding likadana födelsedagar pretty much. Eller födelsedagar där en sämre händelse eller speciell - inte nödvändigtvis bra - har inträffat.
 
I år, eller mer korrekt - förra året(2012), till exempel, jobbade jag på min födelsedag. Jag hade med mig fika för att få "tröstäta" på jobbet, och bjöd även mina kollegor. Banoffepaj till exempel. Min egen gåva till mig. Fantastiskt gott. Fick en orkidé och chokladask av mina fina kollegor. Åkte hem och firades och åt tårta och kakor och sedan åt vi tårta i 9 dagar efter det.

"Förra året" (2011), jobbade jag. Det var en torsdag och det var inventering den dagen. Jag slapp dock, eftersom jag jobbade 8-17. Jag var på köttet den dagen. Och alla blev förvånade över hur ungt jag fyllde. Tydligen. Av någon anledning.
 
Året innan det... jobbade jag. Jag hade sista inskolningen, och det var kvällspass. Stängning. Under dagen hade jag umgåtts med Maria och fikat på stan och hängt. Förmodligen handlat lite fördelsedagspresenter till mig själv. När jag kom hem på kvällen, kring 23, väntade det blommor på mig. Roger hade varit hem på lunchen för att gratta mig med blommor och jag hade hunnit smita därifrån. (Har även hänt ungefär varje alla hjärtans dag och årsdag också).

Året innan det... jobbade jag i ladugården. En kossa hade kalvat den morgonen. Jag cyklade till och från jobbet på den tiden, eftersom jag ännu inte tagit mitt körkort. Det var då 2009.
 
2008... är helt blankt. Jag kanske inte ens fyllde år det året. Jag är inte helt säker. Enligt Rogers familj så har jag bara fyllt år en gång sedan 2008. Och det var 2012.
 
2007 så dränkte jag mina sorger. Typ. Kanske inte just på min födelsedag, men däromkring. Jag och Chrillos var med Erica när hon hade lägenhet i Burträsk. Gud vad som har ändrats med tiden. 2007 var, för dom som är insatta, ju ett ganska tufft år för mig. Både psykiskt och fysiskt skulle jag vilja säga. Vi drack, och jag drack så mycket att jag inte ens minns att jag gick hem. Eller vi gick hem. Eller.. Chrillos typ halverst bar mig hem. Till sig. För att jag kunde inte gå hem och vara packad. Mähähäh. Det var faktiskt ganska fint. Och finns ganska många bilder från den kvällen också. Mest av mig på golvet, av någon anledning. Då fick jag även en platta med premiercola. Det var vårt beroende på den tiden. En mycket fin gest tyckte jag då, jag blev väldigt glad. Vilket även syns på bilderna där jag omfamnar colorna.
 
2006 var glädjen överskuggad av sorg kan man väl säga, då min morfar gått bort bara någon vecka innan.
 
2005 var det skoldag. Hade på mig ett linne som jag och Chrillos nördigt nog gjort. (Vi hade offrat ett vitt linne och skrivit på det). Det var texten ur Våld föder våld, Köttgrottorna.

"Tre små svin ville ha nån att slå,
dom hitta mig och dom slog mig gul och blå,
dom sa, hans blod är rött han är säkert kommunist
jag tänkte fan vad livet är trist."

 
Vad jag försöker säga är väl kanske att jag inte har en favoritfödelsedag. Jag har bara många födelsedagar som på sina säregna sätt står ut ur mängden. Och alla är minnesvärda på sitt sätt.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0