Ibland önskar jag att jag var en sån person som obekymrat kunde berätta vad som helst. Prata om vad som helst. Säga ifrån angående allt, alla dagar.

Jag önskar ibland att jag var en sån som bara inte brydde sig om vad folk tycker och tänker. Frispråkig. Intressant kanske. Vältalad. Tydligt.

Men jag antar att det hade gjort mig till en annan person. Jag skulle inte vara den jag är om jag inte var den blyga, mediokra talaren jag är.

Jag har så mycket jag skulle vilja berätta. Som jag inte kan berätta. Saker som folk förmodligen inte ens skulle tro på. Hahahah.

Men jag har blivit bättre. Tycker jag iallafall. Även om jag vissa morgnar kanske borde heja bättre ur skägget.