I bilen har jag t ex bad religion vecka i veckan. Förra veckan var det millencolin och dessförinnan Nicola sarcevic. 

Men det är fantastiskt hur vissa låtar framkallar minnen man inte visste att man direkt hade. Nä inte riktigt kanske. Lyssnade nyss på midtown - become what you hate. Och nu för tiden relaterar jag den låten mest till den gången då jag körde av vägen. Den enda gången jag varit av vägen faktiskt. Peppar peppar. 

Det är faktiskt en ganska kul historia. Eller kul och kul. Det var där kring jul/nyår 2009, jag hade haft körkortet i 3 månader och var påväg hem från Sävar. I Sävar hade vi diskuterat hur många gånger respektive person varit ner i diket och jag var den enda som inte varit det (haha) och såklart så kör jag då i diket typ samma kväll.

Det var i T-korsningen åkullsjön - Robertsfors - bygdsiljum och jag kom från åkullsjönshållet och höll väl för hög hastighet i förhållande till väglag osv så jag kanar bara när jag bromsar, höger framhjul far utanför den fasta vägbanan och då var det ju kört. Det spelade ingen roll hur mycket jag vred på ratten för att komma upp på vägen igen. 

Som tur var så var det en tjej som var ute och gick just då som såg vad som hände och som hjälpte mig. Hon ringde någon somnade en traktor som kom och drog upp mig och jag tänker på dom varje gång jag passerar där. Och varje gång jag hör låten. 

Sen tänker jag också på spelkvällarna jag och Chrille brukade ha, då vi spelade atv på Xbox. Det är därifrån låten kommer. Det var tider det.