Somnade om. 6.30. Mitt första alarm. 7.00 mitt andra alarm. Här någonstans hade jag gett upp hoppet om att bli piggare överhuvudtaget och var inställd på en dag i sängen. Vilket ju inte varit fy skam det heller. 

8.30 steg jag upp, efter att ha fått förfrågan om att jobba lite extra. Då jag insåg att jag inte skulle kunna spendera hela dagen i sängen oavsett. Jag låg ju faktiskt till strax efter 12 igår.... 

Så jag klev upp, och tvättade. Hängde tvätt. Städade tvättstugan, och trappen. Och dammsög övervåningen. Städade köket. Och filosoferade lite. 

Och for till jobbet. Och briljerade som vanligt. (Nä, jag vet inte). "Du är aldrig stressad du Elin". Mhm, jo. Men inte så mycket på senare tid, för jag har insett att det inte går så mycket snabbare. Det går nog faktiskt bara långsammare. 

Djupa andetag och en plan. Det tror jag på. 

Men det är klart. Det funkar inte alltid.