Ett steg på vägen

Tillslut fick jag det gjort, igår drog jag iväg ett mail med lite text och lite bilder på Svantes ärr ovanför ögat till det ena försäkringsbolaget (förskolans). Jag har dock inte höga förhoppningar om att få ut något därifrån, då det stod i papperen att dom går efter trafikskadenämndens tabell och dessutom inte betalar ut för ärr som något mindre än vanprydande. Men vi försöker ändå, ärret sitter ju trots allt i ansiktet. 
Det andra försäkringsbolaget (vårt eget) får vi inte söka ersättning hos förrän det andra har nekat ersättning och då vill dom ha utredningsmaterialet eller nåt sånt. Förvirrande, men nu är vi ett steg på väg. 

Var inne och klickade på 1177 i vanlig ordning igår, dels för att kolla vad hälsocentralen hade skrivit om Svantes olycka för ca ett år sedan. Sen kollade jag på anteckningen från Svantes ögonläkarmöte vi var på för några veckor sedan. Det var intressant läsning, bland annat stod det att han är en ung frisk pojke med föräldrar som båda är kraftigt närsynta. Japp. Tack för den då, hah! Sen stod det lite annat som vi fick veta redan då, och att vi ska bli kallade igen om ca 4-5 månader. Och Elise ska ju också dit om 5 månader ungefär, så jag hoppas att dom kan lägga tiderna samma dag. Dom kände ju faktiskt igen oss från den tidigare gången vi varit där, men det har jag ju skrivit om. 

Iallafallm, det var inte det jag skulle skriva om. Jag var inne och klickade på 1177, som sagt, och fick plötsligt en uppenbarelse om hur jag skulle kunna skriva ut journalen på minst knepiga vis. Jag måste bara skriva ut diagnossidan och anteckningssidan var för sig. Men då hade vi slut toner i skrivaren, så då fick jag drälla in till netonnet och köpa, och då följde det med lite fotopapper då det är 2½ år sedan vi skrev ut något på Svante. 1600kr gick kalaset på, det är banne mig inte billigt med toner och fotopapper. 
Sen är det så himla drygt också att dokument tar ur en toner och fotoutskrift ur en annan. Så man kan inte skriva ut svart på dokument även om man har den lilla som är ägnad åt fotoutskrifterna. Det är lite dåligt tycker jag. Oekonomiskt, och omiljövänligt. Där har ni nåt att jobba på, canon. Sen att man inte heller kan skriva ut om nån färg är slut - trots att man inte ska ha den färgen. Tror inte just vår skrivare har den egenheten, men vet att många andra skrivare har det så. Och det suger ju. Dom gamla skrivarna skrev ju liksom ut ändå, också fick man se i efterhand att "oj nu börjar nån färg vara slut". Kanske inte heller så miljövänligt, förvisso. 

Så nu försöker jag även hitta fotoalbum som passar för att kunna skriva ut Elises foton, för det är ju klart att hon också ska ha ett album. Men det verkar typ inte finnas i fysisk butik, inte just den varianten jag vill ha. Akademibokhandeln har en liknande, så det kanske blir den jag får sikta på. Kändes jättejobbigt att beställa iallafall, särskilt om man ändå inte vet om det blir rätt.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0