En dag (när vindarna bär, en dag står du och jag här, en dag .. )

I morse vaknade jag och kände mig allt annat än pigg och utvilad. Och så har väl hela dagen fortsatt, så jag funderar på om jag ska göra det enda rätta och gå och lägga mig snart. Klockan är ju ändå 20.30. #hejtant

Morgonen såg ut som den alltid brukar göra ungefär. Roger kliver upp och gör sig klar för jobbet - jag vaknar. Så oerhört lyxigt det känns, särskilt de dagar Svante inte ska på förskolan, att få ligga kvar i sängen när Roger åker iväg. Särskilt när det är kallt som satan. Samtidigt så vet jag ju att han förmodligen har det slappare på jobbet än vad jag har det hemma med en trotsig fyraåring med ett temprament som heter duga och en snart 5månaders tös som börjar få ett eget humör. Det är ju inte direkt så att man har möjlighet att sitta på röven hela dagarna och bara njuta av tillvaron. 

Så snart Roger har lyckats lämna huset så är alla vakna. Idag kom jag på att jag skulle gå på öppna förskolan, eftersom jag ändå skulle till vårdcentralen som ligger bara där bredvid. Så på med något som liknar anständiga kläder som man slipper skämmas över. (Under tiden så ligger Svante och kollar på bolibompa på min telefon i vår säng). Går och gör gröt till Svante och får honom att slita sig en stund från telefonen. Gör gröt till mig själv. Äter sagda gröt. Går och borstar tänderna, lägger fram kläder till Svante. Får Svante att slita sig från telefonen för att klä på sig och borsta tänderna. Klär på Elise riktiga kläder eftersom vi skulle vidare till öppna förskolan efter att ha lämnat Svante (annars brukar hon bara få åka med till förskolan i pyjamas under overallen). Klär på Elise sin overall och lägger henne i vagnen och hoppas att hon kan vara nöjd där i ca 5minuter. 

Det är nu utmaningen börjar, få Svante att slita sig från telefonen och ge tillbaka den - samt att få på Svante ytterkläder OCH komma i tid till förskolan. Lyckas sällan utan något slags gnissel. Idag gick det dock ganska bra, jag talade bara om för min son att om han ska hålla på och inte lyssna så fort han får hålla på med min telefon så kommer jag inte låta honom ha telefonen. Easy. Räknas det som ett hot? Ett pedagogiskt hot? Muta? Jag ser det som en upplysning om att man måste förtjäna saker i livet. Typ. Är man snäll kanske mamma är snäll tillbaka. Kanske. Det är svårt med uppfostran. 
Vi kom oss iväg iallafall, var inte helt i tid men ... 

Så efter att ha lämnat unge herr så traskade vi vidare mot öppna förskolan. Jag är ju inte supersocial, men om jag inte utsätter mig för situationer där jag kan utmana mig själv att bli social så kommer det ju inte heller ske. Men för min del så är det trevligt att få hänga några timmar där det inte är hemma, och Elise håller sig vaken för det finns andra barn att se på. Än så länge är hon ju för liten för att leka. 

Besöket på hälsocentralen gick bra, vi kom fram till ett alternativ som känns bra .. och också lite läskigt. Vi får väl se hur det funkar för mig helt enkelt. 
Handlade på Ica, hämtade hem Svante, gjorde en av dom godaste köttfärssåserna jag någonsin gjort tror jag (jag har hittat en ny favorit i kryddhyllan, så god!) och efter det nattade vi (jag?) barnen och sen har jag sett på youtube. Och ätit yoghurt. 

Ja, men ungefär så intressant har min dag varit. Också fick vi tid för återbesök hos ögonläkaren för Elise. Samma dag som vi har BVC mätning + vaccination. Såklart. Väntar mig att få en tid till Svante snart nu också då, funderar på om man borde ringa på en gång och fråga om det är möjligt att dom lägger båda barnens återbesök samma dag så man slipper ränna där flera veckor i rad. 

Och jag ber om ursäkt för att mina inlägg är så . . innehållsrika men samtidigt innehållslösa. Jag har helt enkelt inga andra hobbies just nu än att skriva, så jag bara skriver. Allt som dyker upp i huvudet. Och i mitt huvud är det lite rörigt just nu så därför blir väl inläggen lite röriga också. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0