Men jag är fortfarande trött

Håhå jaja. På Onsdag börjar förskolan om igen och det är såååå efterlängtat. Av både mig och unge herrn, för han kan vara ett sånt ordentligt pain in the ass och helt plötsligt vänder det (ungefär i samma stund som han märker att jag bara bryter sönder och samman) och då blir han hur snäll och go´ och mysig som helst. 

Ärligt så är han nog värst när Roger är hemma på lunch. Idag fick vi sitta och påminna om ljudnivån ca 100 gånger för att han satt verkligen och vrålade över lunchbordet för att få sitt sagt, trots att vi båda satt inom 1m och .. inte pratade. Det fanns ingenting han behövde överrösta och på en 10 gradig skala var hans ljudnivå typ på 8, för att fråga saker om lunchen vi åt. (Potatisbullar, för den som är intresserad). 

Klockan är strax efter 14 och jag väntar bara på att Elise ska vakna. Jag orkar inte ens göra något annat, för att "hon vaknar ändå snart". Det är ju att vara tidseffektiv. Jag skulle förmodligen hinna göra... 3 saker, eller iallafall påbörja 3 saker, på min attgöralista. Till exempel ska jag tvätta kläderna jag köpte till barnen igår när jag och mamma var på shoppingrunda. Vi skulle som sagt egentligen inte ha något speciellt, men jag lyckades hitta lite förvaring och sådär på ikea, och även handla upp presentkortet vi(Elise) fick av grannen. 


Alltså Svante. Han är verkligen inte tyst nån gång. Vilket är väldigt slitsamt på en som hemskt gärna har det lugnt och stilla iallafall stunder av dagen. Men han låter inte bara när han leker, han låter när han ritar, när han går, när han andas. Om han inte liksom hoppar, studsar och dunsar på så är det "actionljud" - eller ja, dom två sakerna går väl hand i hand. Även när han sitter och ritar så håller han på och nynnar. Har jag på musik - MIN musik - i bakgrunden så kan han ändå sitta och sjunga med. Vilket förvisso är rätt intressant och ibland charmerande att han kan många av låtarna jag brukar lyssna på. 
Samtidigt så blir det ju som också . . . hur mycket lyssnar jag egentligen på samma musik? Tillräckligt för att sonen ska lära sig den verkar det ju som. 
Nu vaknade Elise. Och Svante spelar en okänd melodi med något, det här måste jag också undersöka. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0