Ja men idag fick jag väl endel gjort ändå. Eventuellt. 

På förmiddagen åkte jag in till jobbet och pratade med chefen och passade på att handla litegrann. Sen åkte jag hem och åt lunch, dolade på litegrann. Hämtade igen Svante från förskolan och sen satte jag mig in i projekt... ja, jag vet inte ens vad jag ska kalla projektet. Projekt "he bort nå skrot." 

Det absolut svåraste är ju egentligen barnens ytterkläder. Eller rättare sagt, Svantes ytterkläder. Ytterkläder är inte gratis så att säga, och ja.. vem vet om Svante spurtväxer i sommar eller om han fortfarande kan rocka samma overall till vintern. Jag att troligen kan han inte det, men det vore ju rackarns frustrerande om det visar sig att han kunde det också måste man köpa en ny för typ 1000kr. Inte kul. 

Sen det här med barnkläder. Man tycker ju att det borde gå sälja, det föds ju nya barn varje dag. Någon borde väl vara miljötänkande och köpa kläder på secondhand, det är ju rätt ekonomiskt också, med tanke på att det väx ur på ca 1-4 månader. 
Men det är så rackarns svårsålt. Nuförtiden har jag börjat dela med mig till den större säljgruppen i Umeå också, men icket. Jag fick ett napp, men när jag skrev att det fanns i Sävar och kunde tas med till stan så slutade hon att svara. Inte ens på mitt meddelande där jag frågade om hon var intresserad eller ej kan hon bemöda sig att svara. Vi får väl se hur mycket man orkar knöla på med dom här barnkläderna, när det börjar röra sig om typ 50kr för 20 plagg får man ju börja fråga sig själv också om det verkligen är värt det. Att lägga ner tiden, och mödan, på att hålla på. Det ska fotas, och beskrivas och passas tider om någon är intresserad. Nu har jag förvisso inte mycket annat i mitt liv som kräver så mycket tidspassning och anpassning, men det är ju ändå rätt dålig utdelning. 
Man kanske ska tänka att det ju är ganska skönt att få igen utrymmet. Hur mycket är det värt för mig att få igen ytan, andrummet, och slippa ha små kläder intryckta i garderoben. Att slippa ha kaos. 


En tanke som slagit mig är att man kanske bara ska samla ihop allt man vill bli av med i en kartong, och sen ha loppis. Sen kommer samma tanke att ... nä men ... jag tycker inte loppis är så kul och har typ fobi för folk vissa dagar. Å ena sidan så .. offrar man en lördag. Ett plagg 5kr. Swish. Dukar upp under carporten (som man visserligen får städa först) och sen annonserar man på diverse sidor. Eller hakar på när alla andra i byn ska ha megaloppis. 
Man kanske bara ska samla allt man vill bli av med och sälja .. förlåt försöka sälja, vid ett enda tillfälle. Och det som är kvar efter det, lämnar man in för donation på väl valt ställe.

Vi får se. Idag har jag iallafall fått ihop en flyttkartong med saker som ska kastas och trefjärdedelars sopsäck med kläder och tyger som ska skänkas. Och det tragiska är att det fortfarande är knökfullt överallt. Jag fattar inte hur det ens är möjligt. På riktigt. Hur kan det inte märkas att det blir mindre?

Ikväll har jag ätit skagentoast, prata med mamma, förlängt på Svantes säng, och skickat en ansökan om extra pengar till afa försäkringar. Jag har också mailat mina semesterplaner till chefen, och nu funderar jag på om jag ska gå och duscha och sen sova eller om jag ska sova och duscha imorgonbitti. 

Jo men ni hör ju. Enorma valmöjligheter här ikväll.