2022

Varje gång det slår över till ett nytt år så försöker man ju tänka tillbaka på hur året varit, och hur man önskar att nästa år ska bli. Och när jag tänker tillbaka på 2022 så är det lite som en dimma. Jag kommer inte riktigt ihåg några personliga stora händelser. Men jag kollade iallafall igenom albumet i telefonen för att se om jag förträngt något spännande. Det visar sig att 2022 bjöd på en hel del saker. 

I början av 2022 t ex tapetserade vi om Svantes rum. Bort med barntapeten med bilarna och in med svarta väggar och en fondvägg med grafiti. 
Vi klippte Elise lugg för första gången. Eller hela Elise hår för den delen, men luggen blev ju mest minnesvärd eftersom att den blev... lite kort. Elise har ju lockigt hår, och vi gjorde misstaget att klippa när det var blött. Jaja, man lär av sina misstag. Det hela föranledes ju dock av att Svante kom hem och hade gett sig själv en klippning i skolan. För att jämna ut det hela så rakade vi i princip hans huvud. Det blev väl ca 2mm kvar. Han lärde sig också en läxa. 
 
I början av februari så smittades jag av corona på jobbet, och min födelsedagspresent till Roger blev ju då att han också testade positivt på sin födelsedag. Svårt att toppa den nu känner jag. Vi blev inte så fasligt sjuka, men jag hade feber i 9 dagar. Med lediga dagar och allt så var vi hemma i 12 dagar, då det var precis innan familjekarantänen släppte. Vi körde lite Marvelmarathon, käkade mängder med skräp och mådde apa. Jag har inga problem med att bara vara hemma, men med vetskapen om att man inte får åka någonstans så blir det olidligt. 
 
Jag lämnade min comfortzone en smula när jag ställde upp att fotas för företagets instagram. Inte bara en, utan två gånger. 

Elise fick gjuta en ortos och prova ut särskilda sandaler att ha inomhus för att hjälpa till att hålla foten mer rak. Att förhindra tågång. Vilket har varit både och för henne. Vissa dagar vill hon inte alls.

I Maj så kom Sävar Marknad tillbaka med buller och bång för första gången efter tre år pga corona. Barnen fick testa livets första sockervadd och var störtförtjusta. I övrigt var det inte så mycket annat att hurra för. Vi köpte munkar, tunnbröd och brända mandlar. Utöver sockervadden. Ni hör ju, saker som är absolut livsnödvändiga. 

Sen kom midsommarveckan, en vecka jag genomled med raspig röst och torrhosta. Utan övriga symptom. Bröt aldrig ut till något mer. Det är det värsta jag vet, när man är för frisk för att vara hemma, men för "sjuk" egentligen för att vara på jobbet. När jag gick hem sista passet inför semester väntade en chokladask på mig i skåpet, från två kollegor som gått ihop och köpt den för att visa sin uppskattning <3. 
Sen var det semester, och föräldraledigt. 7 veckor med spörnapet ett och två. Fiske, bad, tålamodsprövande, regnoväder, utflykter och promenader. Sena promenader, för det var så jääävla varmt ett tag. Vi monterade upp stenarna på garaget, ett projekt som blev uppskjutet både ett och två år tror jag. Och då upptäckte vi att skenorna vi monterat (för två år sedan) blev monterade fel, så vi fick göra om allt. Varför blev dom monterade fel? Jo för att yours truly räknade fel. Så nu står det skrivet på väggen, under fasaden.... "Rip Roger. Elin räknade fel." Eller nåt sånt. 
Vi lekte i lekparker. Vi åkte på äventyrsparkturné i Umeå, vi åt julskinka i Juli. 

När Svante fyllde år begav vi oss på årets största (och dyraste) äventyr. Vi tog bussen in till Umeå, vi tog nattåget ner till Stockholm och sen pendeltåget ut till Solna. Lämnade bagaget på hotellet vi skulle bo på. Käkade frukost på en parkbänk för ingenting var öppet. Sen tog vi bussen vidare till Solna centrum därifrån vi strosade en sträcka för att nå vårt mål. Kusinerna, i Huvudsta. Svante hade lite svårt att anpassa sig till Storstadslivet, där man inte kan gå varsomhelst på cykelbanan, och tempot är lite mer hetsigt än hemma. En gång under resan frågade han varför vi hade så bråttom hela tiden. Skansen hann vi med. Åka båt. Se gamla stan, och slottet. Åkte mer båt för att Elise blev så arg för hon sov första gången.Vi åt mat - mer eller mindre god. Vi gick på naturhistoriska museet, lekte i lekpark och käkade korv i en korvmoj för att det var så fullt på resturangerna pga fotboll. Ett par bra dagar i Stockholm, men inte direkt en viloresa. Nästa gång, när nu det blir, så blir kanske en utflykt. Det är många intryck och lätt stressigt. Elise ville 100% åka den högsta och snabbaste berg- och dalbanan när vi bara passerade Gröna Lund. Vi kände.. nej. Inte i år ^^ 

När vi kom hem från Stockholm hade vi fortfarande lite semester kvar, så det blev en tur till Vindelälvsforsen, Curiosum, Äventyrsstigar och något försök till på fiske men våra barn har helt enkelt inte tålamodet till att fiska. Vi äventyrade i Sävarskogen, åkte till det mest oimponerande vattenfallet i världen och tittade på en stor sten mitt ute i skogen. 
 
Vi åkte hem till mamma i Burträsk, åt surströmming efter att ha lyckats knipa åt mig två burkar i kaoset. Vi gick vilse i skogen pga felaktig gps i telefonen. 

Jag lärde mig ha jour på jobbet, och har dom sista månaderna haft mer jour än jag någonsin föreställt mig att jag skulle ha. Nån enstaka gång i nödfall var tanken. Men det har alltså blivit mer än så.
 
Jag har bråkat med mitt sår på foten. Det har fortfarande inte läkt, så där har vi ju 2023s projekt att ta itu med. Tillsammans med lite annat rappel.

Var i Luleå med mamma och såg Per Andersson vara helt uppåt väggarna.Var på föräldramöte på förskolan och blev satt i arbete. Vi skulle vara kreativa, och jag känner att kreativ är inte ett av ledorden i mitt väsen. Men jag lyckades typ göra en isbjörn av hönsnät och gips. 

Blev iväglurad på personalfest. Att vara nykter där majoriteten av folket inte är det, och få se nya sidor av folk man egentligen bara känner jobbpersonligheten på... det är en upplevelse. Det finnns ju en anledning att jag går på personalfest ca vart fjärde år. 
 
Sen blev det jul och nyår med allt vad det innebär, ångest och allt. 
 
Annan statistik från 2022:
-Svantes glasögon gick sönder 3 gånger. (Hade kunnat bli fyra; Svantes glasögon gick sönder igen 2/1. Detta år. Bra start.) 
 
-Jag blev utnämnd till Veckans guldkorn 5 gånger på jobbet. Minst. Jag vet inte om jag kom ihåg att fota alla gånger ^^ Årets första gång blev jag nominerad av en kollega som tyckte att jag fick för lite uppmärksamhet för mitt slit. Jag blev kallad krigarkvinna, och det skavde lite i kroppen eftersom Ryssland precis invarderat Ukraina. 
 
- Årets mest spelade skiva: George Ezra, Gold rush kid.

- Antal sjukhusresor med Elise: 1. Då blev det MR och Röntgen och hela alltet utan att det hittades något fel. "Ett virus förmodligen" sa läkarna. Ja .. Vad gör man.


Vad tar vi med oss in i 2023. En jävla massa ångest att hantera. Precis innan jul så fick jag veta att min kära far har anlag för en sjukdom som är ärftlig till 50%. Obotlig. Ovanlig. Föddes in i den bästa genpoolen på denna planet. Mer om det senare kanske, för nu  måste jag åka och hämta min kära mor. Hon kommer från ett grönt Stockholm och landar om 30 minuter i ett snökaosigt Umeå. Kontrast.


RSS 2.0