Ren :)
Det senaste halvåret har jag i princip bara lyssnat på en artist. Inte ovanligt att jag fastnar för en artist och kör den på repeat ett tag, ett tag var det bara George Ezra. Sen blev det Lewis Capaldi. Men 6 månader är ovanligt länge. Jag inser nu att det ofta verkar bara brittiska musiker jag verkligen fastnar för och kör på repeat, för den senaste i raden är från Wales.
Jag satt på youtube, som jag oftast gör när jag inte har något bättre för mig - vilket är sällan, och fick upp ett förslag på en video. En "reaction" video (sånt brukar jag aldrig titta på) där någon snubbe skulle reagera på - och analysera - Hi Ren av Ren. 9 minuter lång, och helt olik någonting annat. Är den bra? Jag vet inte. Det är inte direkt en låt man startar för att sjunga med i, det är inte en låt man dansar till och det är inte en låt som får en att må bra. Egentligen. Lättast att beskriva den är väl konst. Terapi. Jag har ingen aning egentligen. Men jag fastnade, både för reactions och Ren.
Och han är en skicklig musiker, det måste man ge honom, även om inte musiken han gör tilltalar alla. Jag körde några låtar på högtalare igår när jag lagade mat och när Roger kom hen så funderade han högst tveksam vad det egentligen var jag lyssnade på. Flertalet har påpekat att han är något av ett musikaliskt geni, då han skriver sina egna texter, producerar sin egen musik. Han är en jävel på gitarr, självlärd via youtube. Alla musikvideos gör han själv med en vän. Albumen släpps själv då han inte längre är signad till ett bolag.
Helt oundvikligt under hela resan så har man ju satt sig in i bakgrunden till många av låtarna också och även hans livshistoria, som ärligt talat är . . rätt brutal.
Skulle kunna skriva en hel jäkla uppsats, men här kommer iallafall ett antal låtar som jag tycker att alla borde se och höra.
Hi Ren - filmad i en tagning. Den inre dialogen mellan det onda och goda, lätt humoristiskt skriven om man har den sortens humor. Som sagt, 9 minuter lång. En viktig påminnelse dock om att livet är föränderligt, och att det goda inte kan existera utan det onda.
Tale of Jenny & Screech - En triologi som vävs samman på ett helt makalöst sätt. Krävs att man ser den med video (som de flesta av låtarna ärligt talat). Första låten handlar om Jenny, andra om Screech och sista om Violet och tar en minst sagt på en resa genom känslorna. Som att se en minifilm. Han är väldigt skicklig på att agera också. Videorna är tagna i såkallad One take, vilket gör det lite mer imponerade.
Chalk outline - feat. Chinchilla. Ord överflödiga.
How to be me - feat. Chinchilla. Ord överflödiga även här.
Suic*de - En allvarlig låt som slår ännu lite hårdare när man känner till hela historien med hans barndomsvän som tog livet av sig genom att hoppa från en bro. Ren var den kompis som bodde närmast bron, men han hann inte fram i tid. Den första delen av låten handlar om hur han själv funderat på att göra det - och den andra delen av låten handlar om livet efter att någon gjort det.
Sickboi - En väldigt raptung låt, men handlar dels om problemen med sjukvården och läkemedelsindustrin. Ren själv drabbades av borrelia (Lyme) men feldiagnostiserades i flera år och har nu kroniska psykiska besvär. (om jag förstått det hela rätt).
Money game pt 1 & 2 - Del 1 är också en one take, där det krävdes 160ish tagningar för att få till den rätta. Personligen gillar jag del 2 bättre. I oktober släpps del 3.
Nu är det väldigt mycket text här, men här kommer bara en lista på alla låtar jag tycker att man ska höra utöver de jag skrivit redan. Se fram emot en helkväll om man säger så. . Han har ju också ett band, som också har flera bra låtar och covers.
Freckled angels
Love music pt 1 - 4. Del 2 är min absoluta favorit.
Dominoes
Heretic
Fire
Dear god
Humble
Hold on
Diazepam
Animal flow
Murderer
The hunger
Genesis
Praise you (cover) (med bandet The Big Push)
Precious - The Big Push. Min absoluta absoluta favorit just nu.
Bongo bong - The big push (på youtube)
Som sagt. Ger ni er på att djupdyka i Ren som jag har gjort så är ni inne för en åktur :) Nu måste jag gå och laga middag.
Jag satt på youtube, som jag oftast gör när jag inte har något bättre för mig - vilket är sällan, och fick upp ett förslag på en video. En "reaction" video (sånt brukar jag aldrig titta på) där någon snubbe skulle reagera på - och analysera - Hi Ren av Ren. 9 minuter lång, och helt olik någonting annat. Är den bra? Jag vet inte. Det är inte direkt en låt man startar för att sjunga med i, det är inte en låt man dansar till och det är inte en låt som får en att må bra. Egentligen. Lättast att beskriva den är väl konst. Terapi. Jag har ingen aning egentligen. Men jag fastnade, både för reactions och Ren.
Och han är en skicklig musiker, det måste man ge honom, även om inte musiken han gör tilltalar alla. Jag körde några låtar på högtalare igår när jag lagade mat och när Roger kom hen så funderade han högst tveksam vad det egentligen var jag lyssnade på. Flertalet har påpekat att han är något av ett musikaliskt geni, då han skriver sina egna texter, producerar sin egen musik. Han är en jävel på gitarr, självlärd via youtube. Alla musikvideos gör han själv med en vän. Albumen släpps själv då han inte längre är signad till ett bolag.
Helt oundvikligt under hela resan så har man ju satt sig in i bakgrunden till många av låtarna också och även hans livshistoria, som ärligt talat är . . rätt brutal.
Skulle kunna skriva en hel jäkla uppsats, men här kommer iallafall ett antal låtar som jag tycker att alla borde se och höra.
Hi Ren - filmad i en tagning. Den inre dialogen mellan det onda och goda, lätt humoristiskt skriven om man har den sortens humor. Som sagt, 9 minuter lång. En viktig påminnelse dock om att livet är föränderligt, och att det goda inte kan existera utan det onda.
Tale of Jenny & Screech - En triologi som vävs samman på ett helt makalöst sätt. Krävs att man ser den med video (som de flesta av låtarna ärligt talat). Första låten handlar om Jenny, andra om Screech och sista om Violet och tar en minst sagt på en resa genom känslorna. Som att se en minifilm. Han är väldigt skicklig på att agera också. Videorna är tagna i såkallad One take, vilket gör det lite mer imponerade.
Chalk outline - feat. Chinchilla. Ord överflödiga.
How to be me - feat. Chinchilla. Ord överflödiga även här.
Suic*de - En allvarlig låt som slår ännu lite hårdare när man känner till hela historien med hans barndomsvän som tog livet av sig genom att hoppa från en bro. Ren var den kompis som bodde närmast bron, men han hann inte fram i tid. Den första delen av låten handlar om hur han själv funderat på att göra det - och den andra delen av låten handlar om livet efter att någon gjort det.
Sickboi - En väldigt raptung låt, men handlar dels om problemen med sjukvården och läkemedelsindustrin. Ren själv drabbades av borrelia (Lyme) men feldiagnostiserades i flera år och har nu kroniska psykiska besvär. (om jag förstått det hela rätt).
Money game pt 1 & 2 - Del 1 är också en one take, där det krävdes 160ish tagningar för att få till den rätta. Personligen gillar jag del 2 bättre. I oktober släpps del 3.
Nu är det väldigt mycket text här, men här kommer bara en lista på alla låtar jag tycker att man ska höra utöver de jag skrivit redan. Se fram emot en helkväll om man säger så. . Han har ju också ett band, som också har flera bra låtar och covers.
Freckled angels
Love music pt 1 - 4. Del 2 är min absoluta favorit.
Dominoes
Heretic
Fire
Dear god
Humble
Hold on
Diazepam
Animal flow
Murderer
The hunger
Genesis
Praise you (cover) (med bandet The Big Push)
Precious - The Big Push. Min absoluta absoluta favorit just nu.
Bongo bong - The big push (på youtube)
Som sagt. Ger ni er på att djupdyka i Ren som jag har gjort så är ni inne för en åktur :) Nu måste jag gå och laga middag.
12 dagar in i September
Som jag alltid säger; intervallerna mellan inläggen här är ju under all kritik.
Sommaren kom och passerade. Ingen 2018 sommar direkt, tack och lov, än om det var fruktansvärt där kring midsommar då det låg kring 33 grader. 7 veckor ledigt, och vi gjorde väl inget särskilt egentligen. Små utflykter i närområdet och en kortare tripp till Norrbotten. Vi placerade oss strategiskt på en camping i mitten av allt.
Så en dag var vi på försvarsmuseet i Boden, väldigt intressant. Trodde att det skulle vara mer smalt inriktat på försvaret i Boden och den historian men det var typ om i princip alla krigshändelser sen urminnes tider. Är man i närheten så tycker jag absolut att man ska offra en timme eller två där.
Dagen efter åkte vi tillbaka till Boden och gick på Western farm. Barnen var lite tveksamma till en början, men sen startade första akten i skådespelet och Svante drogs med i en skattjakt för att hitta ledtrådar som talade om var bankrånaren gömt pengarna. Innan vi lämnade 6 timmar senare hade vi två små sheriffer. Elise var riktigt morsk och skulle gå och säga ett sanningens ord till tjuven, men hon bangade när hon stod 1 meter ifrån honom.
En kväll var vi till Storforsen och vandrade och kikade. Elise var mest bekymrad över att någon hade kastat skräp i naturen. Svante utövade parkour och det var ju bara ogjort att han inte plurrade i någon av alla de små pölar som är där. Vid själva forsen skötte han sig förvånansvärt bra, han kanske insåg att det skulle vara ytterst obra att ramla i där.
Innan vi vände hemåt söderut stannade vi till på Piteå Havsbad så att herrarna skulle få bada lite på äventyrsbadet. Allt annat vore ju orimligt.
Sedan tre veckor är ledigheten över för mig. De tre senare veckorna av ledigheten var jag själv hemma med barnen, till stor del utan bil. Så man skulle kunna påstå att jag längtade tillbaka till jobbet en smula där på slutet, vilket säger en hel del då jag är rätt hemkär i vanliga fall.
Hann jobba 2 dagar, barnen hann alltså vara i verksamhet 2 dagar, innan det var dags för den första vabben. Magiskt och inte alls stressande när man har en deadline för årets viktigaste order på jobbet. . .
Så, som sagt, jag hann jobba två dagar. Sen blev Svante sjuk, och eftersom han hade magsjukesymptom så blev det ju då "karantän" 48 timmar. Sen när han var fri så åkte jag på halsont, feber och smärta. Hostan sitter fortfarade i, trots att det är två veckor sedan. Och nu har Elise börjat hosta, så idag blev det en halvdag på jobbet. Stämplade in 04.54 och gick hem 9. Så för min del känns det ju som att det snart är dags att sova, men det är några timmar kvar.
Så en dag var vi på försvarsmuseet i Boden, väldigt intressant. Trodde att det skulle vara mer smalt inriktat på försvaret i Boden och den historian men det var typ om i princip alla krigshändelser sen urminnes tider. Är man i närheten så tycker jag absolut att man ska offra en timme eller två där.
Dagen efter åkte vi tillbaka till Boden och gick på Western farm. Barnen var lite tveksamma till en början, men sen startade första akten i skådespelet och Svante drogs med i en skattjakt för att hitta ledtrådar som talade om var bankrånaren gömt pengarna. Innan vi lämnade 6 timmar senare hade vi två små sheriffer. Elise var riktigt morsk och skulle gå och säga ett sanningens ord till tjuven, men hon bangade när hon stod 1 meter ifrån honom.
En kväll var vi till Storforsen och vandrade och kikade. Elise var mest bekymrad över att någon hade kastat skräp i naturen. Svante utövade parkour och det var ju bara ogjort att han inte plurrade i någon av alla de små pölar som är där. Vid själva forsen skötte han sig förvånansvärt bra, han kanske insåg att det skulle vara ytterst obra att ramla i där.
Innan vi vände hemåt söderut stannade vi till på Piteå Havsbad så att herrarna skulle få bada lite på äventyrsbadet. Allt annat vore ju orimligt.
Sedan tre veckor är ledigheten över för mig. De tre senare veckorna av ledigheten var jag själv hemma med barnen, till stor del utan bil. Så man skulle kunna påstå att jag längtade tillbaka till jobbet en smula där på slutet, vilket säger en hel del då jag är rätt hemkär i vanliga fall.
Hann jobba 2 dagar, barnen hann alltså vara i verksamhet 2 dagar, innan det var dags för den första vabben. Magiskt och inte alls stressande när man har en deadline för årets viktigaste order på jobbet. . .
Så, som sagt, jag hann jobba två dagar. Sen blev Svante sjuk, och eftersom han hade magsjukesymptom så blev det ju då "karantän" 48 timmar. Sen när han var fri så åkte jag på halsont, feber och smärta. Hostan sitter fortfarade i, trots att det är två veckor sedan. Och nu har Elise börjat hosta, så idag blev det en halvdag på jobbet. Stämplade in 04.54 och gick hem 9. Så för min del känns det ju som att det snart är dags att sova, men det är några timmar kvar.
