Det är ju ganska intressant det här hur vissa låtar verkligen kan kasta en tillbaka i tiden och få en att tänka på speciella platser eller personer. 

Som Soul Asylum - Runaway train. Kastar mig tillbaka 15 år (var tvungen att tänka efter där) och en helg som spenderades med los Chrillos i mitt lilla uthyrningsrum på Mariehem. Vi hade tagit oss en sen promenad till Willys för att köpa det absolut bästa som fanns då. Kanske var vi av den åsikten för att det var något vi hade råd med. Premiercola, och godismixlåda med diverse godisar som skulle föreställa sega. Under vägen dit så hade vi allsång med just ovan nämnda låt. Helt utan influencer av alkohol, ska tilläggas. Vi tappade tydligen något på vägen tillbaka också enligt en grinig gubbe, något vi helt och hållet motsatte oss. Oh the memories. 

Midtown - Become what you hate, en låt så starkt associerad med att jag körde i diket en snöig januarikväll för 11 år sedan att jag knappt ens kan lyssna på den längre. Hade varit i Sävar och firat nyår med Roger och hans familj och passande nog så kom samtalsämnet bilkörning upp på tapeten. Jag stoltserade med att jag minsann aldrig ens varit i närheten av att köra i diket under den tid jag ägt körkortet. Nu när jag tänker efter dock... så kan jag nog bara ha haft körkortet i 3 månader, när det inträffade. För jag tog körkortet 2009, och det vore helt logiskt att jag firade nyår och åkte hem sen 2009/2010, snarare än att jag firade nyår och åkte till Burträsk när jag 2010 de facto var bosatt i Sävar. Den är dock också starkt förknippade med alla kvällar hemma hos los Chrillos, när vi spelade ATV på Xbox. 

 

Rupert Holmes - Escape & Redbone - Come and get your love, jättebra låtar från Guardians of the galaxy. Som vi såg när vi låg inlagda med Elise när hon behövde operera om shunten vid 7 månaders ålder. 

Millencolin - The Mayfly, sjukt förknippad med ett spel vi hade på pappas dator. Låten ingick inte i spelet, men jag körde den på repeat i bakgrunden när jag spelade. Frustrerande nog kommer jag inte ihåg vad spelet heter, eller ens hur jag ska beskriva det. Jag vill minnas att man var en typ lila, alternativt orange gubbe som man skulle ta sig uppåt med och samla poäng. 
Ett specifikt tillfälle jag minns är när vår klasskompis/lagkamrat omkommit och brorsan gjorde sitt absolut yttersta genom att bara finnas bredvid och vi spelade spelet flera timmar i sträck..

Johnny Nash - I can see clearly now. Tänker bara hajar, utkikstorn och vatten så långt ögat kan nå. Deep blue sea, filmmusik. En skatt från alla sena filmkvällar med los Chrillos. 

Kalle Moraeus - Underbart. Polarbröd och en gammal skolkamrat. Låten spelades på radio en gång inne från lastutrymmet på brödbilen när jag var ute på lagret för att sortera returbackar. Sen fastnade den minnesbilden. 

Samtliga låtar jag har av Köttgrottorna associeras till los Chrillos och husbilen och resorna ner till Lindesberg och Augustibuller. Vi kunde hela Köttrea-plattan utantill och drev förmodligen hennes föräldrar till vanvettet genom att köra skivan non stop. NON STOP, alla mil. 

Four non blondes - What´s up. Min kusins dåvarande flickvän sjöng den på en "festival" som anordnades på fritidsgården i Burträsk. I det nyrenoverade fritidsrummet / aulan / klätterväggshallen. 

Captain Jack - Only you snubblade vi över när vi letade en annan låt som var med i en tevereklam där en man gick ut till en brevlåda iklädd endast morgonrock. (Om inte minnet sviker, det är ju några år sedan). Jag tror att det egenligen var reklam för en bil? 
Den här låten åkte iallfall in på mp3n och den poppades friskt på bussen fram och tillbaka till Umeå. Och jag minns att jag alltid sänkte ljudet för att jag inte ville att någon skulle höra.... 



Som sagt, av alla saker hjärnan kan komma ihåg... ^^ 

1:a September idag, Onsdag. 31år ung, på papperet iallafall. I kropp och själ känns det som att jag är minst det dubbla vissa dagar. 
Än så länge idag har jag hunnit lämna och hämta Svante på skolan, bokat en plats åt unge herrn på höstens simskola och .. typ plockat ur diskmaskinen. Jag funderade ett kort ögonblick på om jag skulle baxa in bägge barnen i bilen och åka och köpa nya stövlar still mr Svonko. Och en present till Svantes kompis som har kalas på lördag. Men jag kände bara att .. Nej. Inte ensam med båda barnen. Inte idag. Not today, not todayy ... så att säga. 


Förra måndagen var semestern plötsligt slut. Då var det bara att pallra sig upp klockan 4 och göra sig klar för jobbet. Kolungt, fram tills jag kom fram till jobbet och insåg att jag inte kommer ihåg vilken parkeringsplats som är min. Bra start. 
Annars kändes det lite som att jag haft både för lite och för mycket semester. Det är alltid uppskattat (not) när säljarna ringer redan på förmiddagen (eller ens första dagen när man kommit tillbaka). Som om att jag hunnit få koll på allt på så kort tid. Jag var hemma i sju veckor. Det hinner hända ganska mycket på sju veckor ska jag tala om för er. Så den första veckan var jag rätt förvirrad, och försökte få grepp om saker och ting. 


Annars .. inte så mycket. Imorgon är det dags för dos 2 av vaccinet. Med tanke på att man hört att tvåan är värre än första gör det mig lite nervös, då jag har jobbhelg bland annat. Och att jag är nervös gör mig nervös för det är folk som varit oroliga innan som börjar må piss i väntrummet efter sprutan. 

Vi har fått tid för 3års koll med Elise, med språkutveckling som fokus. Så nu observerar jag var och hur hon pratar för att kunna fylla i enkäten. Annars lever man ju som bara på. Men hon är jätteduktig på att prata. Och vi har också fått en tid till sjukgymnasten, och såklart läggs alla tider på dagar då vi jobbar. Och givetvis allt på en och samma gång. Vi klurade lite på om vi båda borde vara med om vi får övningar vi ska göra med henne. I så fall kanske det är bäst att båda får se det "från proffset". Men misstänker att det kanske fortfarande är så att man helst ska komma ensam.

Hmm. Nä nu måste jag kanske återgå till mina husliga sysslor. Och se vad barnen gör, det är oroväckande tyst.