I'm alive!

Jag kom ner från berget levande och hel, med nöd och näppe. Nädå, så illa var det väl kanske inte än om jag höll på att trilla utför ett stup.

Fanns som förväntat inte jättemycket blåbär, men såhär i efterhand så känns det som att det var lika bra för det är ett rent djävulskap att rensa. Jag fick ihop till en treliterslåda iallafall, och det hoppas jag ska räcka tillräckligt länge. Sen har jag märkt att det finns blåbär i frysdiskarna på affären också om det skulle krisa ...

Nu ska jag byta kläder, så att jag slipper vara rädd att jag ska blåbära ner allt jag sitter på. För jag satte mig några gånger i blåbärsriset. Men med tanke på den lilla mängd blåbär vi skrapade ihop på 1½ timme på berget så är det nog liten risk att jag fick några på byxorna.

Men iallafall.
Jag ska packa ihop lite grejer också. Tömma mammas hus på min skit och fylla mitt eget med min skit. Nä. Så illa är det faktiskt inte, och jag ska lämna lite skit här också ^  ^ Jag har en byrå som ska hem, som inte ryms i Saapen. Jag vet inte hur vi ska lösa det... Kanske ryms den i audin? Eller är det så jävligt att vi måste ta den på släp?

Det är ett problem för framtiden. Nu ska jag gå och ta mig en till macka för jag håller på att svälta ihjäl, och sen ska jag byta byxor. Eller i omvänd ordning. Vi ser väl.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0