Jag bloggade ju om vår helkväll med saaben - medan jag satt upplyft i saaben och babe stod under och förbannade den. Jag tänkte att om jag skulle dö i bilen så var det definitivt den kvällen, så jag är inte så oroad över en bilolycka längre. (Skämt åsido).

Både jag och Roger var ganska arga. Men han fick dit vajern, vajern fungerade som den ska. Dagen efter var det dags för nästa problem. Oljeläckage. Så världens bästa Svärfar svarvade en plugg att täppa till hålet där det uppenbarligen kom olja.

Sen på onsdagen så tog jag Rogers lilla bil till jobbet och Roger tog min och körde en motortvätt och sen bytte vi bil när jag skulle fara hem. Fick rekommendationen att byta en upphängning på onsdagskvällen för att annars skulle bilen kanske inte gå igenom.


...

Jag fattade som vanligt ingenting, och den där gummistroppen blev inte bytt. Men bilen gick igenom ändå, vilket alla - precis alla - verkar vara jätteförvånade över. Till och med besiktningsmannen verkade lite förvånad att det inte var mer fel på bilen då den gått så långt.
Roger och hans familj har ju sina teorier om hur jag fick igenom bilen. Mutor, sex och tejpade bröst med djup urringning. Fick ingen anmärkning alls, bara en "bra att veta" som borde åtgärdas innan nästa besiktning om ett år. Och det var något om några damasker, damaskusar, damm..... nånting. Framhjul. Båda sidor. Blablabla. Babe visste tydligen precis. Pappa också. Det lät jobbigt att byta dom.

Men bilen gick igenom, och det är huvudsaken. Jag får köra Saaben på allmänna vägar i ett år till utan att vara någon större säkerhetsrisk för någon eller miljöbov. Feels good.