Sömnlös i Sävar.

Alltså.. Hur lat får man bli egentligen?
Det är svårt att göra saker när man har lilleman, vilket jag ju har hela dagarna nuförtiden då Roger jobbar 13timmarsdagar. Man kan passa på att göra saker då han sover. Men då vill man ju göra sånt man tycker är kul som man inte hinner när han är vaken. Som att sova själv t ex. Eller spela lite. Eller bara vila upp sig.

Lilleman har sin första tandsprickning. En liten liten tand har börjat kika upp i nederkäken och han är helt omöjlig på nätterna. Jag får nog sova 1½ timme som längst åt gången. Sedan vara uppe med Svante i 30-40 minuter och sen repetera.
Men det är ju synd om honom. Men lite synd om mig också. Det är nog dags att avveckla ammandet helt, för gud nåde vad dom där små tänderna är vassa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0