Min son

Måste ju få skriva lite om lillagubben också. Svante alltså, inte Pippis häst. . Han har ju börjat spruta ord, trotsa och kunna allt själv. 

Häromdagen (förra veckan tror jag bestämt) så satt jag vid köksbordet, Roger stod vid spisen och lagade mat(!) och Svante var i sitt lekrum och lekte och tjollrade på. Förra julafton fick han Härmapan. Det är precis som det låter, det är en apa som härmar allt man säger. Fast vi brukar ju försöka att ha den avstängd, eftersom den är sjukt störande. 

Iallafall, Svante satt i lekrummet - med apan - också hör jag bara hur han väldigt lugnt och pedagogiskt berättar för apan att han inte får hoppa i sängen, för man kan ramla och slå sig. Fast med färre ord då. Typ "apa inte hoppa sängen, man kan ramla slå sig". Jag tror det är hans favorit, för på förskolan hade han även berättat - inte sjungit - hela texten för sin bordskamrat Julia. Jag vet däremot inte hur själva historien togs emot. 

I tisdags var vi på children's house för att förhöra oss om det är dags för ytterligare en ny bilbarnstol eftersom han sitter som en liten korv. Nu åker vi ju inte bil så jätteofta, men dom gånger vi gör det så kan det ju vara kul om Svante typ sitter bra. Men vi har några månader kvar i på stolen, såvida inte Svante tvärskjuter i höjd. 

Iallafall, på children's house finns ju inte bara bilbarnstolar, där finns ju i huvudsak leksaker och gosedjur. Och såklart fick han syn på en figur ur Babblarna (barnvänligt på tuben). Närmare bestämt den röda babblaren, Bobbo, som han även har som ett mindre gosedjur hemma. Och när han var i fasen att vi skulle sjunga om alla gosedjur varje kväll så fick han representera ett hjärta - varpå jag sjöng den klassiska "Apu apu". Vilket ju också var vad Svante ropade till när han fick syn på den här bjässeversionen då. APU! APU! Och Roger blev förvirrad och en annan förälder som var där visste på en gång att det var Bobbo. Och jag visste på en gång att det inte alls var Bobbo Svante tänkte på. Utan låten vi sjunger om Bobbo. 

"I medelhavet sardiner simmar
apu apu. apu apu
men i mitt hjärta där simmar du
apu apu. apu apu".
(Fast jag sjunger ju den "norska" versionen)
"I medelhavet sardiner simmar
apu apu. apu apu. 
Men i min blodpump där plasker du
apu apu. apu apu". 

Och i morse när Roger klev upp med Svante och höll på göra sig i ordning så hörde han att det prasslade på i koket och sen blev det tyst. När Roger sedan gick för att hämta Svante för att åka på förskolan så var Svante borta. Men Roger hittade åt honom, i ett av lektälten vi köpte på children's house, där han stod och mumsade på en bit sockerkaka - överbliven sedan Rogers "kalas" i söndags. 

Alltså gullegrisen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0