Idag har jag arbetat. Som vanligt kan man väl säga. Men ett lite annorlunda pass, då jag jobbade 1h längre än normalt inför en arbetshelg. Så jag var hemma där strax efter 20, eftersom jag ofta lallar runt i butiken efter jag slutat. Mest för att köpa något. Och såklart lallas det inte så mycket när jag har en tid att passa - t ex hämta från förskolan. 

Men idag jobbade jag till 19 istället för 18 och dessutom var det bortfall och sen leverans. Men jag tycker nog ändå att jag har hållit uppe avdelningen hyffsat bra, men det vet jag väl inte förrän vi kommer tillbaka imorgonbitti och står som fågelholkar och undrar "va hänne?". (Jag älskar när Svante undrar det). 


Nä men om man ska gå och ta sig en liten lur då, om man ska vara ombytt och klar 06.00. Jag har typ inte kommit i tid en enda dag den senaste månaden. Det är alltid 1-2 minuter över. Visserligen stämplar jag väl aldrig ut exakt prick när jag ska heller, utan det blir ofta 5-10 över. Så i slutändan går det nog jämnt ut ändå. 
Vad krävs då för att jag ska kunna stämpla in exakt precis klockan 06.00 då? 

Till att börja med så får jag inte stänga av alla fem larm och snooza vidare. Jag måste kliva upp innan jag stängt av det sista - som är på klockradion. Men nuförtiden så kommer ju Svante till sängen ofta innan klockan ens ringt, så det brukar inte bli några problem själva det. Då är det vakenheten som sätter käppar i hjulen istället. 

När man väl har kravlat sig ur sängen och släpat sig in på toa så gäller det ju att man håller sig vaken när man brukar sagda toa. Det är inte så lätt alla gånger. Och lyckas man hålla sig vaken så ska man också vara pigg nog att kunna hålla uppe ögonen nog mycket för att kunna peta i linserna. Och för att det ska funka så får inte ögonfransarna spreta åt alla håll heller. Det är faktiskt lättare sagt än gjort. 
Sen ska man klä på sig. Tvätta ansiktet. Smorsla. Pudra. Måla. Hålla sig vaken. Måla lite till. På med smycken. Måla lite till. Sitta på toan och kolla facebook. Måla lite till. Tappa livslusten en aning. Ta bort allt man målat utanför. Nöja sig. Fixa håret, vilket faktiskt blir svårare och svårare eftersom det är så vildvuxet nu.
Så försöker man sätta upp det, också får man kramp i armarna för det är inte bara hjärnan och ögonen och allt sånt som inte vaknat ännu. 

Sen inser man att klockan börjar närma sig halv och att man redan borde vara påväg ut till bilen. Fixa det sista. Glömma matlådan men kolla så att spisen är av så att den inte mot förmodan slagit på sig själv under natten. Ta på fel skor, ta på jackan. Känna efter så man har allt. Gå ut, slänga igen dörren. Känna så dörren blev låst. Känna så dörren blev låst. Känna så att dörren blev låst. Känna så att dörren blev låst. Bli förbannad på sig själv för att man fortfarande står och känner om dörren blev låst. Är den inte låst så blir den låst då Roger åker till sitt jobb. Gå till carporten. Känna så att den andra dörren är låst. Känna så att den andra dörren är låst. Låsa upp bilen, snöra in väskan. Sätta sig i bilen, starta bilen. Backa, se till att det inte är någon plogvall. Brassa iväg. 

Är du stressad - hamna bakom alla långsamgående fordon du kan hitta. Och med långsamgående idag menar jag alla bilar som går under tillåsten hastighet, som lastbilar, traktorer eller bilar med släp. Emellanåt bara någon som är livrädd för att köra rakt fram på en väg med bar mark. 
Kör om, gasa på. Var på jobbet i tid. Försök byta om medan alla står i vägen. Stämpla in för sent lik förbannat. 

Nästa morgon - upprepa samma procedur men kliv upp 5 minuter tidigare. Kom ändå försent. Kliv upp ännu tidigare. Kom ändå försent. Ha en riktigt rövig natt så du måste ta en powernap innan du åker. Då vet du att dagen kommer bli perfekt. 

Nä. Nu ska jag gå och duscha och sova eftersom jag nästan somnar här. Så kan vi inte ha det. Jag kommer vara döende imorgon, gå runt som en zombie. Men jag har ju iallafall fått lite lugn "elintid".