Funderar endel ikväll. Nåt måste man ju göra istället för att städa.

Jag har skjutit upp städningen i typ... en månad. Jag hade en plan om att gå igenom varje garderob (igen!) och liksom rensa, sortera, ordna. Det är kaos. Men det är en sak om det är kaos i garderoberna, för där syns det inte. Men för nuvarande är det så att kaoset har smitit ut från garderoberna och bosatt sig lite här och var och gör det fruktansvärt jobbigt att bara leva. 


Det är mycket som gör det jobbigt att leva. Det är jobbigt att tänka. En sak som hägrat över mig som ett stort mörkt moln är det här med förskoleplats. Ja, nu eliminerade vi det igår då vi ansökte om en plats efter nyår, då vi i efterhand insåg att det var lite väl tidigt att sätta Svante på förskola när han var 13månader och just lärt sig gå. Och Elise tenderar att vara lite långsammare, som ett klassiskt småsyskon, så vi kände att vi kanske skulle ge henne lite mer tid. 
Men då måste jag ju få dom här rackarns föräldradagarna att räcka hela vägen. Och gärna lite längre. Man vill ju inte bränna upp alla dagar så man inte har några kvar när det är dags för planeringsdagar och annat skrot. Men nu börjar det ändå ljusna upp där, på den fronten. Vi ansökte som sagt om en plats i början på 2020. (Känner lite grann OMG! när jag skriver det). Sen fick jag svar från försäkringskassan på två grejer idag, dels om huruvida min planering står sig gällande uttag av semester och dylikt, men också beslut om vab när vi låg inne när hon opererades. Hade ju egentligen behövt dom pengarna nu, men får se fram emot en lite fetare ersättning i juni, med betoning på lite. 

Så nu fattas väl egentligen bara att köra planeringen via chefen och se om det funkar som jag planerat. Så det är lite det också jag funderat på ikväll, om jag bara ska dra iväg ett mail som hon kan läsa när hon har tid, om jag ska ringa och hoppas att jag inte stör eller om jag ska förära dom ett besök. 
På ett sätt hade det ju varit trevligt att köra ett litet spontanbesök, samtidigt som jag känner att jag kanske blir ivägen. Jag vill ju absolut inte vara till besvär. Och det hade ju känts lite småjobbigt om man kört in enkom också är hon inte där, eller är upptagen. 

Vi får se, jag kanske kommer på att jag har något annat ärende också. 

Eller så går jag på öppna förskolan, och flyr städningen på så vis. Man vet aldrig. Eller så tar jag mig i kragen och bara tar itu med skiten. Är det bra väder skulle jag ju förvisso behöva städa bilen också.... 


Nä men ni hör ju, jag vill verkligen inte städa. Mestadels för att jag inte vet var fasen jag ska börja tror jag. Och nu är det ju för sent för att göra nåt mer, (jag har faktiskt plockat lite ikväll), nu är det ju bara att borsta tänderna och gå isäng.